Wherever you are, episod 47
Jag kollade på Chaz och tog hans ansikte i mina händer. Jag kysste honom.
Justins perspektiv:
Hoppas inte Mathida var sur nu... Jag tog upp telefonen och ringde till henne. Hon svarade inte. Jag skickade flera sms och ringde även på hemtelefonen. Vad har hänt med henne?
Justins perspektiv:
Hoppas inte Mathida var sur nu... Jag tog upp telefonen och ringde till henne. Hon svarade inte. Jag skickade flera sms och ringde även på hemtelefonen. Vad har hänt med henne?
Jag började bli lite orolig. Tänk om hon inte sett meddelandet på twitter och var assur på mig? Jag ringde Caitlin och fick vänta några signaler innan hon svarade.
- H-hallå? hörde jag en trött röst säga.
- Är du med Mathilda? Är hon sur på mig?! frågade jag hysteriskt.
- Ja, jag är hos henne med Christian, Clara, Chaz, Christal och Ryan, svarade Caitlin.
- Är Chaz där?! nästan skrek jag.
- Aj, och ja. Vill du prata med Math... Ähum... Dom är inte här, sa Caitlin försiktigt.
- Vaddå är inte där?! Leta efter dom då. Jag måste prata med Mathilda! sa jag sen, tystare.
- Men ah vänta då. Jag ber henne ringa upp dig, sa Caitlin och stängde av samtalet.
- H-hallå? hörde jag en trött röst säga.
- Är du med Mathilda? Är hon sur på mig?! frågade jag hysteriskt.
- Ja, jag är hos henne med Christian, Clara, Chaz, Christal och Ryan, svarade Caitlin.
- Är Chaz där?! nästan skrek jag.
- Aj, och ja. Vill du prata med Math... Ähum... Dom är inte här, sa Caitlin försiktigt.
- Vaddå är inte där?! Leta efter dom då. Jag måste prata med Mathilda! sa jag sen, tystare.
- Men ah vänta då. Jag ber henne ringa upp dig, sa Caitlin och stängde av samtalet.
Jag slängde telefonen i sängen och sen la jag mig ner på golvet. Jag tog en kudde och satte för ansiktet, sedan skrek jag allt jag kunde i kudden.
Caitlins perspektiv:
Jag som trodde att alla hade somnat... När jag slutat prata med Justin gick jag omkring i huset för att leta efter Mathilda. Dom var verkligen ingenstans i huset. Jag gick in till rummet där alla andra låg och sov och sen skrek jag:
- VAAAAAAAAKNAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA! Mathilda och Chaz är borta!
Alla flög upp när jag skrek och det såg så roligt ut så jag skrattade. Dom kollade på mig argt, sen reste dom sig sakta upp.
- Vadå borta? sa Christal helt plötsligt.
- Ja, Justin ringde och sa att Mathilda inte svarade på hans sms eller samtal, så då ringde han mig. Och innan jag somna satt dom i soffan, och nu när jag skulle ge Mathilda telefonen är ingen utav dom här, svarade jag.
- Konstigt. Är dom inte uppe eller nått då? sa Clara.
- Nej, jag har kollat i hela huset... sa jag och kollade runt.
- Men jag kan ringa henne, sa Christian och tog upp telefonen. Alla stod tysta och väntade på svar. Helt plötsligt hör vi en signal - Mathildas telefon. Vi suckade och Christian provade ringa Chaz. Inget svar där heller...
Vi tog på oss kläder och gick ut ur huset. Vi delade sen på oss. Jag gick emot parken, Ryan och Christal gick emot Christal, Christian och Clara gick emot centrum. Var kan dom vara? När jag gått i kanske 20 minuter ser jag 2 stycken sitta vid en parkbänk. Jag går emot dom och när jag kommer närmre ser jag att det är... Mathilda och Chaz.
- Mathilda! För i helvete varför stack ni bara?! skrek jag. Jag såg att dom kollade upp och kollade sedan osäkert på varandra. Jag fortsatte att gå emot dom och när jag kommit fram ser jag att Mathilda och Chaz har gråtit.
- Var har hänt? frågade jag sedan oroligt.
- Jag... jag måste prata med dig Caitlin... sa Mathilda tyst och kollade på Chaz. Han nickade bara. Hon kramade honom och sedan reste hon sig och gick iväg.
Vi satte oss under ett träd bredvid lekparken.
- Vad är det som har hänt? frågade jag än en gång. Jag tog hennes händer i mina och kollade på henne.
- När ni alla hade somnat... så... var det bara jag och Chaz som var vakna... och... jag...kysste honom... sa Mathilda och kollade ner.
- Du gjorde vad?! Varför då?! nästan skrek jag till henne.
- För att... jag... känner mig elak när jag bara... jag tyckte synd om honom. Och jag saknar honom, sa hon och jag såg hur det rann tårar ner för hennes kinder.
- Gumman... hur... ska du säga det till Justin? frågade jag och kollade på henne.
- Såklart. Jag tänker inte ljuga, sa Mathilda och kollade på mig. Sen kramade jag henne.
Justins perspektiv:
Vafan hade hänt egentligen? Mathilda och Chaz... borta... Jag reste mig från golvet och hämtade telefonen ur sängen. Jag skickade sedan ett sms till Caitlin: "Har ni hittat dom?!" Efter någon minut fick jag svar: "Ring mig. Du måste prata med Mathilda.."
Sooo. kort, och dålig. Kommer mer idag, so don't worry! :)
Caitlins perspektiv:
Jag som trodde att alla hade somnat... När jag slutat prata med Justin gick jag omkring i huset för att leta efter Mathilda. Dom var verkligen ingenstans i huset. Jag gick in till rummet där alla andra låg och sov och sen skrek jag:
- VAAAAAAAAKNAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA! Mathilda och Chaz är borta!
Alla flög upp när jag skrek och det såg så roligt ut så jag skrattade. Dom kollade på mig argt, sen reste dom sig sakta upp.
- Vadå borta? sa Christal helt plötsligt.
- Ja, Justin ringde och sa att Mathilda inte svarade på hans sms eller samtal, så då ringde han mig. Och innan jag somna satt dom i soffan, och nu när jag skulle ge Mathilda telefonen är ingen utav dom här, svarade jag.
- Konstigt. Är dom inte uppe eller nått då? sa Clara.
- Nej, jag har kollat i hela huset... sa jag och kollade runt.
- Men jag kan ringa henne, sa Christian och tog upp telefonen. Alla stod tysta och väntade på svar. Helt plötsligt hör vi en signal - Mathildas telefon. Vi suckade och Christian provade ringa Chaz. Inget svar där heller...
Vi tog på oss kläder och gick ut ur huset. Vi delade sen på oss. Jag gick emot parken, Ryan och Christal gick emot Christal, Christian och Clara gick emot centrum. Var kan dom vara? När jag gått i kanske 20 minuter ser jag 2 stycken sitta vid en parkbänk. Jag går emot dom och när jag kommer närmre ser jag att det är... Mathilda och Chaz.
- Mathilda! För i helvete varför stack ni bara?! skrek jag. Jag såg att dom kollade upp och kollade sedan osäkert på varandra. Jag fortsatte att gå emot dom och när jag kommit fram ser jag att Mathilda och Chaz har gråtit.
- Var har hänt? frågade jag sedan oroligt.
- Jag... jag måste prata med dig Caitlin... sa Mathilda tyst och kollade på Chaz. Han nickade bara. Hon kramade honom och sedan reste hon sig och gick iväg.
Vi satte oss under ett träd bredvid lekparken.
- Vad är det som har hänt? frågade jag än en gång. Jag tog hennes händer i mina och kollade på henne.
- När ni alla hade somnat... så... var det bara jag och Chaz som var vakna... och... jag...kysste honom... sa Mathilda och kollade ner.
- Du gjorde vad?! Varför då?! nästan skrek jag till henne.
- För att... jag... känner mig elak när jag bara... jag tyckte synd om honom. Och jag saknar honom, sa hon och jag såg hur det rann tårar ner för hennes kinder.
- Gumman... hur... ska du säga det till Justin? frågade jag och kollade på henne.
- Såklart. Jag tänker inte ljuga, sa Mathilda och kollade på mig. Sen kramade jag henne.
Justins perspektiv:
Vafan hade hänt egentligen? Mathilda och Chaz... borta... Jag reste mig från golvet och hämtade telefonen ur sängen. Jag skickade sedan ett sms till Caitlin: "Har ni hittat dom?!" Efter någon minut fick jag svar: "Ring mig. Du måste prata med Mathilda.."
Sooo. kort, och dålig. Kommer mer idag, so don't worry! :)
Kommentarer
Postat av: Siis
YÄÄHHH ! (: Ohh älskar din novell (:
Postat av: elle
MER MER MER
Postat av: annaa
åååh spännande av vad som kommer hända :D
Postat av: Sofia
yeey - mer :D du skriver asbra! längtar redan till nästa ;)
Postat av: Anonym
såå spännande men hoppas det blir bra mellan justin oh mathilda!! Meeraa!! :D
Postat av: Laura
Meer :D
Postat av: Karin
Wiiiie meer :)
Trackback