Wherever you are, episod 46

- Ah det är Justin? hörde jag honom säga tyst.
- VAFAN HAR DU GJORT?! MATHILDA KOMMER DÖDA DIG OM HON SER BILDERNA PÅ DIG OCH JASMINE! skrek jag snabbt.
- Finns dom redan på internet? frågade han oroligt.
- Jaaaaaaaaaaaaa, sa jag irriterat. - Vad ska du göra? fortsatte jag sedan.
- Jag tänker inte göra något. Det var hon som kysste mig, inte tvärt om.




- Vet Mathilda om det då? frågade jag sen fundersamt. 
- Jag skrev på twitter och tänkte ringa henne, men du ringde först. Men hon kanske... Äh, jag ringer henne senare, jag måste sova... sa Justin. - Hej då, sa han sedan och tröck av samtalet. 

Jag tryckte på den röda knappen och slängde telefonen i sängen.

Mathildas perspektiv:

När jag öppnade dörren blev jag alldeles förvånad. Där stod han, i regnet. Chaz. Jag blev alldeles varm i kroppen och jag kunde inte låta bli att le. 

- Vad gör du här?! frågade jag sedan.
- Jag... jag kom för att säga att... jag vill inte bråka med dig Mathilda. Du är en underbar person och jag måste bara inse att det inte funka mellan oss... sa Chaz och kollade ner.
- Så du åkte hela vägen från Kanada för att säga det face-to-face? frågade jag sedan.
- Asså, Ryan skulle till Christal och så, vi åker hem om 3 dagar, sa han och log. Jag började le igen.

Jag började gå ut från dörren ut i regnet och jag kramade honom. I säkert 10 minuter stod jag och kramade honom och kände hans underbara doft. Han slutade krama mig och bad att få komma in så att vi kunde prata. Jag nickade ivrigt. Vi satte oss i vardags rummet och pratade i en halvtimme ungefär, sen ringde vi dit Caitlin, Christian, Clara, Christal och Ryan.


Dom kom efter 5 minuter säkert. Vi satt och prata och skrattade i några timmar. Jag kollade på klockan och såg att den redan var 18. Mamma och pappa kommer nog hem snart... Jag tog upp telefonen och skickade ett sms till mamma: "Jag har vänner över... kan inte du och pappa äta på restaurang ikväll? Det är ju ändå fredag!". Jag log när jag skickade smset. Jag fick svar efter någon minut: "Javisst gumman. Men det är lika bra att ni får vara ensamma. Vi sticker bort på fest och kommer hem imorgon." Jag skrek yes och dom andra kollade på mig.

- Vad är det? frågade Christian och skrattade.
- Öhm, mamma och pappa kommer inte hem förrän imorgon, så ni kan alla stanna över natten om ni vill, sa jag och log.
- Jaaaa, vi har pyjamas party!!! skrek Caitlin och var glad. Alla gav henne "blicken" men sedan började alla skrika ja. Jag sprang och hämtade 5 madrasser som vi la på golvet, sen hämtade jag mitt täcke, mamma, pappas, mina bröders och gästtäcket. Vi slängde allt i en bunt på marken och sen började vi ha kuddkrig. Jag tror jag aldrig har skrattat så mycket i hela mitt liv.

Efter att ha kuddkrig i någon timme bestämde vi oss för att kolla på en film. Ryan, Christal, Caitlin, Christian och Clara somnade på nästan en gång, så bara jag och Chaz var vaken. Vi kollade på varandra och skrattade. Sedan kollade vi på filmen igen. Jag kände helt plötsligt att det pirrade i magen. Jag kollade på Chaz och tog hans ansikte i mina händer. Jag kysste honom.

Justins perspektiv:

Hoppas inte Mathida var sur nu... Jag tog upp telefonen och ringde till henne. Hon svarade inte. Jag skickade flera sms och ringde även på hemtelefonen. Vad har hänt med henne?


Sooo. Hur ska det där sluta? Minst 15 kommentarer för ny. :)

Wherever you are, episod 45

- Är du och Justin tillsammans?, varför gick ni hand i hand?, vad ska du göra om han kysser Jasmine på turnén? 

Alla ställde frågor samtidigt och jag ignorerade dom bara. Jag fortsatte att gå och efter ett tag slutade dom följa efter mig. Jag gick in på min gård och gick in i huset. Jag satte mig ner på trappan. Hur ska jag klara av det här?

(29) Tumblr

Han skulle vara borta i 2 hela månader, och jag skulle träffa honom någon vecka av dom 2 månaderna. 

*Framspolning ca 2½ vecka*

Det var inte så svårt som jag trodde. Han smsade mig och ringde mig så ofta han kunde jag allt gick faktiskt bra. Men sen kom dagen. Jag hade precis kommit hem från skolan. Jag slog på datorn och gick in på twitter. Justin hade precis skrivit något: "Om du ser det här shawty, ska du veta att det inte var jag." Vadå tänkte jag snabbt? Jag gick in på en skvaller sida och ser en bild på Jasmine och... Justin, kyssandes. Jag kollade noga på bilden och såg hur Justins ögon såg förvånade men ändå arga ut. Jag bestämde mig för att inte vara en sur, bitchig flickvän utan att jag skulle tro på honom. Jag har ju träffat Jasmine, hon är lite av en... egen sort.

Jag slog av datorn och gick ner till köket för att äta något. Helt plötsligt ringer det på dörren. Jag gick ut till hallen och öppnade. Där stod...

Justins perspektiv:
(Lite tidigare)

Jag och Jasmine gick på stan i Spanien för att vi hade tråkigt. Jag ville också hitta en present till Mathilda som jag sedan kunde skicka till henne. Vi gick in och ut i affärer och Jasmine köpte allt mer och mer saker. Jag fick bära dom flesta kassarna. Jag skakade på huvudet och log, tjejer kan aldrig få nog av shopping. 

När vi gått på stan i någon timme bestämde vi oss för att ta en fika. Vi satte oss ner och jag tog av mig kepsen och solglasögonen. Det kom en servitör och frågade oss vad vi ville ha. Vi beställde och hon gick iväg. Sedan började Jasmine prata med mig om massa olika saker vi kunde göra här. 

- Jasmine, jag orkar inte göra något mer idag, kan vi inte bara gå tillbaka till hotellet? frågade jag trött.
- Men... ah, jo visst, sa hon sedan och blev sur.
- Blir du sur av det där lilla? frågade jag sen och höjde ögonbrynen.
- Du vill ju aldrig göra något med mig ju, du är bara ledsen hela tiden pga den där bruden, sa hon sedan och kollade mig i ögonen.
- Kan bero på att hon är min flickvän, jag har inte träffat henne på 2½ vecka och jag saknar henne? sa jag surt tillbaka.
- Men asså Justin. Hon är snäll, det är hon, men hur ska det bli mellan oss då? frågade Jasmine sen.
- Vadå oss? Det finns inget oss längre, hur många gånger ska jag behöva säga det? frågade jag och kollade henne i ögonen. 
- Jag vet inte. Men jag vet att du har känslor för mig, sa hon sedan.

Efter ett tag kom servitrisen med det vi beställt så vi började äta under tystnad. När vi båda var färdiga tog jag hennes kassar och gick ut på gatan. Helt plötsligt kom det massa paparazzis, och innan jag visste ordet av det kysste Jasmine mig. Jag hann inte reagera men efter någon sekund blev jag förbannad och avslutade kyssen.

- Vafan håller du på med?! skrek jag argt.
- Jag vet att du vill Justin, sa hon sen och blinkade med ögat.
- Tyvärr så har du fel, här, ta dina jävla kassar, sa jag och gav henne kassarna. Sen gick jag snabbt därifrån till hotellet. 

När jag kom fram till entrén sprang jag in för jag såg en hel drös med tjejer komma emot mig. Jag sprang fram till hissarna men ångrade mig. Jag sprang vidare till trapporna och började springa upp. Jag sprang upp för trappan till mitt rum - som låg på femte våningen. Jag var alldeles slut när jag kom innanför dörren. Jag la mig i sängen och slog på datorn. Jag gick in på twitter och skrev ett meddelande. (Det med fet stil i Mathildas perspektiv). 

Jasmines perspektiv:

Okej, jag skulle inte ha kysst honom. Hans känslor kanske har försvunnit ändå? Jag känner mig elak. Jag skickade ett sms till Mathilda och Justin. Till Mathilda skrev jag: "Asså förlåt. Jag skulle inte ha kysst honom... Förlåt, förlåt, förlåt!" Till Justin skrev jag: "Förlåt, jag skulle inte ha kysst dig. Jag smsa Mathilda och skrev förlåt... Du måste förlåta mig, jag vill inte vara ovän..." Jag fick inget svar från någon av dom, så jag la ner telefonen i fickan, tog upp mina kassar och började gå hemåt.

Caitlins perspektiv:

När Christal hade gått hem slog jag på datorn och kollade twitter. Justin hade skrivit något... Åh nej, vad har han nu gjort? Jag gick in på en skvallersida och såg bilden på honom och Jasmine. Jag sprang till hemtelefonen och ringde honom snabbt:

- Ah det är Justin? hörde jag honom säga tyst.
- VAFAN HAR DU GJORT?! MATHILDA KOMMER DÖDA DIG OM HON SER BILDERNA PÅ DIG OCH JASMINE! skrek jag snabbt.
- Finns dom redan på internet? frågade han oroligt.
- Jaaaaaaaaaaaaa, sa jag irriterat. - Vad ska du göra? fortsatte jag sedan.
- Jag tänker inte göra något. Det var hon som kysste mig, inte tvärt om.

So what's gonna happen now? Minst 15 kommentarer innan nästa, och åter igen. Sorry för dålig uppdatering.

Wherever you are, episod 44

- Vad är det med dig? frågade hon sedan och tag i min hand.
- Ja, asså. Du kan väl säga att du hittat någon ny? sa jag och lät ledsen.
- Vaddå ny? Menar du killen där? sa Mathilda och började le.
- Ja? svarade jag surt tillbaka. 
- Justin, det är inte min kille. Det är min...



kusin! sa Mathilda och skrattade. Jag kände hur jag suckade av lättnad och drog henne tätt in till mig och kysste henne.
- Förlåt, sa jag sedan och la mitt huvud emot henne.
- Det är lugnt. Men, ska inte du åka snart? sa hon och hennes leende försvann. Jag tog hennes hand och sa:
- Jag ska dra och äta en pizza. Jag visste inte att ni slutade så här tidigt, sa jag sedan och kysste henne efter det.
- Vi fick hål dom sista 2 lektionerna. Nice, får man henka? frågade hon och tog min andra hand. 
- Alltid. Men då måste vi skynda oss, planet går om 2 timmar, sa jag sedan och började gå.
- Vänta, ska bara säga hej då till Christal och Michael, sa hon och gick iväg och kramade dom båda två. Sen kom hon emot mig och log hennes fina, speciella leende. Jag blev alldeles varm inombords. Jag tog hennes hand och vi började gå emot pizzan.

Vi gick i kanske 5 minuter och sen var vi framme. Jag gick fram till disken och beställde mat medan Mathilda valde platser. Jag tog två glas och 2 drickor sen gick jag till bordet hon satte sig vid.
- Här, sa jag och räckte henne glaset och läsken.
- Tack, sa hon och tog emot sakerna. - Såååååå. Vilket land ska du till först? frågade hon sedan.
- Frankrike... sa jag och kollade ner.
- Åh, va kul! Jag har varit där 5 gånger, sa hon sedan och log. 
- Har du? frågade jag förvånat.
- Ja, farmor och farfar har ett sommarhus där, så vi brukade åka dit förut, sa hon och öppnade läsken och hällde i glaset.
- Ofta. Kan du prata franska? sa jag sedan och gjorde samma sak.
Je suis certain. Sinon, comment serais-je capable de communiquer là-bas? sa hon och skrattade.
- Hahahaha, smart! sa jag och skrattade. Hon la sin hand på bordet så jag tog den och höll den hårt. - Jag kommer sakna dig Mathilda... sa jag sedan och kände gråter i halsen.
- Jag kommer sakna dig med, även fast vi bara varit tillsammans i någon dag, sa hon och log. - Men vi fixar det! sa hon sedan och log ännu mer. Då började även jag le.

Vi satt och småpratade om Paris och sen kom maten ut. Gah vad hungrig jag var! Direkt när jag fick pizzan började jag riva den i bitar och äta den. Mathilda gjorde samma sak, så jag antar att hon också var hungrig. När vi ätit upp pizzan hade jag en halvtimme kvar innan jag var tvungen att åka till flygplatsen. Vi gick hand i hand hemåt och pratade. Helt plötsligt började vi höra massa  människor bakom oss så vi vänder oss om och ser massa paparazzis. Vi började springa och dom följde såklart efter. Vi sprang in till mitt hus och låste dörren.

Mathildas perspektiv:

- Jag hatar paparazzis! skrek Justin och var arg.
- Såja, ta det lugnt, sa jag lugnande tillbaka. Jag tog hans hand i min ena hand och sen den andra handen bakom hans nacke. Jag kysste honom lugnt till en början, sen gick det över till hångel. Jag släppte hans hand och la den andra runt hans nacke också. Jag kände hur han lyfte händerna till min rygg och lät dom sedan glida ner mot min rumpa. Vi stod så i några minuter tills jag avbröt det hela.

- Jag måste gå nu, sa jag och pussade honom på munnen. Sedan öppnade jag dörren och gick ut. Jag svängde ut från hans hus och började gå emot mitt. Det tog som sagt ca 20 minuter att gå och efter någon minut hörde jag massa fotsteg bakom mig igen. Jag såg att det var massa paparazzis som kom emot mig och frågade massa frågor. 

- Är du och Justin tillsammans?, varför gick ni hand i hand?, vad ska du göra om han kysser Jasmine på turnén? 

Alla ställde frågor samtidigt och jag ignorerade dom bara. Jag fortsatte att gå och efter ett tag slutade dom följa efter mig. Jag gick in på min gård och gick in i huset. Jag satte mig ner på trappan. Hur ska jag klara av det här?


Hm... vad är det som hon inte kan klara av? ;) Minst 15 kommentarer innan nästa kommer. :)

Wherever you are, episod 43

Efter 3 veckor var hon äntligen min. Min shawty. Jag gick långsamt ut från skolan efter att vi sagt hej då. Jag satte mig i bilen och körde hemåt. Jag ville komma på en överraskning till henne under tiden jag var borta, men vadå?



Mathildas perspektiv:

När jag hade sagt hej då till Justin stack jag in till klassrummet och hade lektion. Det var verkligen segt... När lektionen var slut så hade vi rast, men det visade sig att läraren var sjuk så vi fick håltimme dom 2 sista lektionerna. Jag gick ner till bussen tillsammans med Christal, men eftersom att vi var lediga struntade vi att åka buss så vi började gå hem istället. 

På hemvägen gick vi förbi Justins hus, och hans bil var fortfarande där. Jag kollade förvånat på gården eftersom att jag trodde att han hade åkt. Jag skakade på huvudet och kollar framåt istället. Där ser jag någon springa och det ser ut som... Michael! Jag började skrika och Christal kollade på mig med en frågande blick.

- Vad är det? sa hon sedan fundersamt.
- MICHAEL! VAR HAR DU VARIT DEN SENASTE MÅNADEN?! skrek jag och öppnade armarna när han kom. Han sprang rätt in i famnen på mig och jag kramade honom länge. 
- Och vem är du..? frågade Christal och kollade på mig. Jag släppte taget om Michael och flinade. Jag kollade sedan på Christal och sa:
- Han är min...

Justins perspektiv:

Jag hade verkligen ingen aning om vad jag kunde ge henne... När jag kom hem parkerade jag bilen och gick in. Låt mig se, planet går om 4 timmar, då kan jag göra något under tiden. Jag satt och spelade i någon timme, sen gick jag ut i köket och skulle förbereda mat. Jag tar fram allt till bänken och sen kollar jag ut genom fönstret som är ut mot vägen. Där ser jag... Christal och Mathilda! Jag blev genast glad och tänkte springa ut när jag ser att Mathilda sträcker ut armarna. Jag kollar noggrannare och ser hur en kille kommer springande emot henne. Han slänger sig famnen på henne och dom kramas länge... Vem fan är den där killen? Jag kände hur det högg till i hjärtat. Är den en kompis eller är det någon annan? Jag tog upp telefonen och skickade ett sms till henne: "Vem fan är killen?". Jag fick inget svar. Jag blev sur och ställde in all mat i kylen igen, sen tog jag min jacka, mössa och solglasögon och gick ut för att gå till en pizza.

Jag trodde att Mathilda och Christal hade gått vidare, men det hade dom inte. Jag gick tyst för att dom inte skulle höra mig, men Christal såg mig. Hon började le och slog till Mathilda på armen. Hon vände sig om och såg mig. Jag kollade surt tillbaka och började gå. Jag hörde hur hon sa va till dom andra, sen hörde jag fotsteg. Jag vände mig och såg att hon sprungit efter mig.

- Vad är det med dig? frågade hon sedan och tag i min hand.
- Ja, asså. Du kan väl säga att du hittat någon ny? sa jag och lät ledsen.
- Vaddå ny? Menar du killen där? sa Mathilda och började le.
- Ja? svarade jag surt tillbaka. 
- Justin, det är inte min kille. Det är min... 


VAD ÄR DET?! ;) Börjar skriva på nästa nu, den ska bli längre, promise. Under tiden kan ni ju gissa er fram, mahaha.

Wherever you are, episod 42

- Gick det?!
- Asså... jag får inte åka i 2 månader, men någon vecka skulle gå bra sa dom, hörde jag Mathilda säga.
- Men... Jag får ju i alla fall se dig i någon vecka! Hellre det än ingenting, sa jag och var lite glad ändå.
- Ja, så kan man ju också tänka det... Men jag måste sova nu, jag ville bara att du skulle veta det, god natt, sa Mathilda och la på. Jahapp, lika bra att sova själv då. Jag tänker ju fortfarande svänga förbi hennes skola imorgon...



Mathildas perspektiv:

Jag vet att mamma och pappa tänker på mitt bästa, och... nej, äh, jag är glad för att jag får åka åtminstone någon vecka. 

Jag hade vaknat före väckarklockan, men jag orkade inte gå upp. Efter 20 minuter började den jävel pipa, så jag stängde av den och gick upp. Jag klädde på mig jeans och en tröja, sen gick jag ner och åt frukost med mamma.

- Du är inte sur för att du inte fick åka i 2 månader va? sa mamma bakom tidningen.
- Nej, det skulle nog bli för mycket med 2 månader, sa jag och började bre min macka. 
- Ah, bra att du förstår, sa mamma och fortsatte att läsa tidningen. 

Jag åt upp mackan och drack sen ett glas o'boy. Efter det stack jag upp och borstade tänderna, sen så gick jag ut till bussen. Som vanligt gick jag längst bak och satte mig. Samma visa, Caitlin hoppade på och kom och satte sig vid oss. 

- Såååååååååå. Ni är tillsammans nu eller? frågade Caitlin och knuffade mig lätt sidan.
- Jag vet inte. Jag... jag tror det, svarade jag och kollade på henne.
- Men.. hur ska det bli med er nu då? Han ska ju på turné i 2 månader, sa Christal och kollade på mig.
- Jag fick inte följa med i 2 månader för mamma, men jag ska dit någon vecka eller så, svarade jag och log.
- Åh, vill du verkligen med på turnén? Så fort man går ut från något hotell eller något så är man omringade av massa skrikande tjejer... sa Caitlin och kollade framför sig.
- Haha, ja du sitter bredvid en, skrattade jag och kollade på Christal.
- Det var INNAN jag kände honom, sa hon till sitt försvar. 

Jag och Caitlin började skratta och sen stannade bussen. Vi var alltså framme vid skolan. Vi gick av och alla gick till sina klassrum. När jag kom in i klassrummet kommer Lizzie fram till min bänk och frågar 10000000000 frågor om Justin. 

- Hur är det att vara tillsammans med honom? frågade hon sedan när jag sagt jag vet inte på varenda fråga.
- Hur det du att vi är det? svarade jag och kollade på henne med en... förvånad blick.
- Justin skrev det på twitter igår! sa Lizzie och såg på mig.
- Jaha... men, ah det är väl bra, men jag måste plugga nu, hej då! sa jag och vände ner huvudet emot böckerna. 

Hon gick iväg och jag satt fortfarande med huvudet ner i boken. Tankarna for igenom mitt huvudet och... är vi ens tillsammans? Ah tydligen. 

Timmarna gick och tillslut var det lunch i skolan. Justin hade inte dykt upp än, men det kom väl. Jag och Christal började gå ner till matsalen när någon helt plötsligt hoppar upp på min rygg. Jag blev så rädd så jag skrek och släppte ner personen. Det visade sig vara Caitlin. Jag började skratta och slog henne lätt på armen. Vi fortsatte att gå till matsalen och när vi kom dit tog vi mat och satte oss vid ett bord.

När vi ätit upp började vi gå till min och Christals korridor hör jag hur alla tjejer börjar skrika.

- Jag tror han är här nu, sa Caitlin och började skratta. Christal och jag hängde på, som vanligt. Vi gick och satte oss i en soffa och snackade. Vi kollade åt vänster och där ser vi Justin komma och springa. Han stannade och tröck ner sig i soffan mellan mig och Caitlin, tog på sig sig luva och glasögon. Tjejerna sprang bara förbi, haha. 

- Puuuh. Dom gillar verkligen mig här, sa Justin och pustade ut.
- No shit, sa Christal och alla skrattade. Sen vände sig Justin om till mig och kramade mig.
- Hello shawty, sa han och log. Jag pussade honom på munnen och sa hej.
- Äh, kom Caitlin, vi låter turturduvorna vara ifred, sa Christal och reste sig upp. - Vi börjar om 20 minuter M, sa hon sedan och gick iväg.
- Hej då Justin, syns om 2 månader! sa Caitlin och kramade om Justin snabbt. Hon gick iväg sen också. 

Vi satt och kollade på varandra i någon minut, sen kramade han mig. Jag besvarade kramen och visade i hans öra:

- Vi har varit tillsammans i 1 dag typ, men jag kommer sakna dig Justin.
- Äh, ta det lugnt, månaderna kommer gå fort! Och du ska ju hälsa på i 1 vecka också! sa Justin och släppte taget om mig. Sen kysste han mig på munnen och tog min hand i sin. Jag avslutade kyssen och la mitt huvud på hans bröstkorg. Vi satt och pratade ett tag, sen var jag tvungen att gå. 

Vi reste oss upp och han följde med mig till klassrummet. Vi stod utanför dörren och han kramade mig. Jag pussade honom snabbt på munnen och sa hej då. Jag öppnade dörren och gick och satte mig.

Justins perspektiv:

Efter 3 veckor var hon äntligen min. Min shawty. Jag gick långsamt ut från skolan efter att vi sagt hej då. Jag satte mig i bilen och körde hemåt. Jag ville komma på en överraskning till henne under tiden jag var borta, men vadå?


Soooo, what's gonna happen? Börjar skriva mer nu, och kom igen, kommentera för mera!

Wherever you are, episod 41

Varför ångrar hon sig efter varenda kyss?! Åh, nu blev hon säker sur... Men, jag kommer väl till skolan imorgon då, tänkte jag och gick till bilen.



Mathildas perspektiv:

- Varför ångrar du dig? Man ser på dig att du gillar honom, sa Christal och satte sig i sängen.
- Jag vet... men... jag vill inte att det ska gå för fort fram, och... Jag vet inte om jag fortfarande har känslor för Chaz, sa jag och tröck ner huvudet i kudden.
- Men då finns det ju bara ett sätt att ta reda på det! sa Christal och log. 

Hon gick sedan till mitt fönster och kollade ut.
- Han har inte åkt än... Spring ner och säg att du vill bli mer än en vän med honom, sa Christal.
- Men jag vet ju inte om jag vill det! Det kommer bara bli problem eftersom han är känd och så... svarade jag.
- Ja, men om du vill säga det face to face bör du nog säga det nu och inte i skolan imorgon, sa Christal och satte sig i sängen igen.
- Men vänta då! skrek jag och sprang ner till bilen där Justin fortfarande satt.

Jag skrek hans namn och han kollade upp. När han såg mig gick han ut ur bilen och gav mig en blick. 
- Vad är det? frågade han sedan.
- Det är så att... Jag gillar dig, och... Jag vet inte hur jag ska säga det! Jag... 

Mer hann jag inte säga förrän hans kysste mig. Jag släppte ner händerna och besvarade kyssen. Vi stod där i 5 minuter och kysste varandra, men sen kom det paparazzis. Vi sprang in i huset och där stod Christal och log, hon gav mig en blick som jag tolkade; vad var det jag sa. Hon sa hej då och stack hem. Jag och Justin satte oss i soffan och började prata lite smått.

- Såååå... är... du redo för ett... liksom, förhållande än? frågade Justin och kollade på mig.
- Jag... ja, det är jag, sa jag och log.
- Så... skulle du vilja... liksom... sa Justin och rodnade.
- Jag skulle gärna vilja bli tillsammans med dig Justin, men du ska bort i 2 månader nu. Det... Kanske när du kommer tillbaka, sa jag och kollade på honom.
- Åh... men, du kan ju följa med! sa Justin och kollade hoppfullt på mig.
- I 2 månader? Jag har skola Justin, och jag känner inte dig så bra än, sa jag och jag såg hur besviken han blev.
- Du blir ju hemskolad med mig... Och när vet du att du vet tillräckligt om mig? sa Justin.
- Hemskolad, haha, jaså. Men... det känns inte rikt...
- Du blev tillsammans med Chaz efter 2 dagar... Seriöst, jag har känt dig i typ 3 veckor, kom igen, sa Justin och kollade på mig.
- Öhm... jag vet. Men jag kommer inte få för mina föräldrar, sa jag och reste mig för att gå in i köket.
- Dom kan prata med mamma. Mamma följer med vart jag än reser, sa Justin och följde efter mig.
- Jag vet men...

Helt plötsligt öppnades dörren och in kom min mamma, fan va olägligt...

- MATHILDA, KAN DU STÄDA TOALE... Oj, hej Justin, jag visste inte att du var här... sa mamma och skämdes lite. 
- Hej! Jag kom nyss typ, jag kan gå upp på ditt rum Mathilda, sa Justin och log emot mig. Jag nickade bara nervöst och kollade sedan på mamma.
- Öh... Jo, mamma. Vad skulle du säga om.... jag åkte iväg 2 månader med... Justin..? frågade jag osäkert.
- Med Justin? Känner du honom så bra? frågade mamma förvånat.
- Men asså... under tiden så lär vi ju känna varandra... liksom... sa jag osäkert. 
- Nej, Mathilda, för det första måste jag prata med pappa och för det andra måste du gå i skolan, sa mamma bestämt.
- Men... jag blir ju hemskolad med Justin under turnén, sa jag och log osäkert.
- Vi får se Mathilda, jag lovar absolut ingenting, sa mamma och började göra i ordning mat.

Jag gick med tunga steg upp för trappan och in till mitt rum.

image%5B21%5D

När jag kom in i rummet satt Justin vid min dator och kollade twitter. När han såg att jag kom in vände han sig om och frågade hur det gick.

- Ja du, hon skulle fråga pappa, men hon var inte direkt jättepositiv på det... sa jag och la mig i sängen. 
- Aha... men om dom pratar med min morsa kanske det går bättre? sa Justin och la sig bredvid mig.
- Kanske... Men Justin? sa jag och kollade in i hans ögon.
- Japp? svarade han och la sig närmre mig.
- Varför vill du ha med mig egentligen? sa jag, och han stannade upp mitt i rörelsen.
- För att jag gillar dig, och om jag inte kommer få vara med dig dom här 2 månaderna kommer kanske något hända, och då kanske jag aldrig kan få dig tillbaka... sa Justin och började röra sig närmre mig igen.
- Jaså, som vad skulle hända? Att du hånglar med Jasmine eller? svarade jag och la mig på rygg.
- Nej, det skulle aldrig hända, sa Justin och la sig på rygg han med.

Sen tog han min hand. Jag började le och sedan rullade jag så att jag kom över honom. Jag satte mig på hans mage och böjde ner huvudet så att jag kysste honom. Helt plötsligt rycks dörren upp och in kommer mamma. Jag hoppar av Justin fort och blir alldeles röd i ansiktet. Justin drar över min kudde över huvudet och fnissar tyst.

- Oj, förlåt om jag störde. Jag tänkte bara fråga om du ville äta med oss Justin, sa mamma och flinade åt mig.
- Öh. Ja t-tack, sa Justin under kudden. 
- Okej, då vet jag, sa mamma och stängde dörren och gick ut.

Precis när hon stängt dörren började jag asgarva och kort därefter började Justin skratta. När vi skrattat klart gick jag upp från sängen och satte mig vid skrivbordet. Jag gick in och kollade på Justin's mentions på twitter, och jag tror jag tappade hakan. Han kom och ställde sig bakom mig.

- Shiet, du får ju typ 200 tweets i minuten! sa jag förvånat.
- Haha, jag vet. Det är kul! sa Justin och började hålla på med mitt hår. Jag ryste lite lätt, sen loggade jag ut från hans twitter och in på min och kollade runt lite. Mina followers hade ökat nå grymt. Jag började le och sen skrev jag: "Hänger med @justinbieber in tha roooooooom, vad händer själv? ;)" Efter någon minut hade jag ca 50 personer som skrivit till mig.

Justin började skratta och sen så tog han bort mina händer från tangäntbordet och loggade ut från min twitter. Sen loggade han in på sin och skrev: "Är med @mathildataylor och hänger i hennes rum... ;)" Jag började skratta. Han gick in på sina mentions och där var det MINST 500 på bara några sekunder. Han loggade ut och sedan skrek mamma att det var mat.

Vi sprang ner för trappan och satte oss vid bordet. På en gång började mamma prata om turnén och Justin svarade på saker som hon frågade på en gång. Jag började skratta så mamma och Justin kollade på mig. Jag skakade bara på huvudet och började äta igen. När jag och Justin ätit upp var Justin tvungen att åka hem. Jag nickade och följde med honom till dörren.

- Jag måste få ett svar fort vet du... Jag åker ju imorgon... sa Justin och kollade ner.
- Jag ringer dig så fort jag har ett svar. Klockan är ju bara halv sju, så jag har ganska lång tid på mig, sa jag och log. Jag gick fram och kramade honom och sen sa han hej då och gick ut. 

Jag gick in och satte mig i köket och mamma började prata om något jobb hon kanske skulle få. Efter ett tag tröttnade jag på det och gick upp och satte mig vid datorn. Jag gick in på twitter och såg att jag... vänta... är det säkert? Jag hade 1 fucking miljon följare, pga. Justins tweet? Holy shit. Jag skrev: "Wow, kul att så många vill veta mer om min vardag..." Jag skrattade, loggade ut och slog på en film. Jag flyttade datorn till sängen och låg där och kollade istället. Efter ett tag somnade jag.

Justins perspektiv:

Från att ha varit världens sämsta dag blev den här dagen faktiskt ganska lyckade. Jag hade numera en tjej, eller liksom... Ja, vi var på G som människor så fint kallar det. Och hon skulle kanske följa med på min turné. I 2 månader! Hoppas det gick...

Jag åkte hem direkt och gick upp på mitt rum och la mig i sängen. Jag la telefonen på sängbordet och hämtade sen min datorn. Efter att ha kollat på film i någon timme ringer min telefon. Jag tar upp telefonen och ser att det står Mathilda på displayen. Jag svarar snabbt:

- Gick det?!
- Asså... jag får inte åka i 2 månader, men någon vecka skulle gå bra sa dom, hörde jag Mathilda säga.
- Men... Jag får ju i alla fall se dig i någon vecka! Hellre det än ingenting, sa jag och var lite glad ändå.
- Ja, så kan man ju också tänka det... Men jag måste sova nu, jag ville bara att du skulle veta det, god natt, sa Mathilda och la på. Jahapp, lika bra att sova själv då. Jag tänker ju fortfarande svänga förbi hennes skola imorgon...


Så, okej... det var inte så långt som jag trodde det skulle vara, men jag visste inte vad jag skulle skriva! Så, vad tycker ni? Ska det bli kul att Mathilda ska med på turnén? ;) Minst 15 kommentarer AV OLIKA personer (haha) innan nästa kommer. :) God jul!

God jul!

Jag uppdaterar ikväll med ett långt inlägg. Någon som hade önskat sig det, so why not? ;)

Wherever you are, episod 40

När Justin kommit på att vi inte rakat av hans hår börjar även han skratta. Kort därefter vaknar Ryan och kollar konstigt på oss. Vi kunde inte förklara så han skakade bara på huvudet och började ta mat. Vi andra satte oss ner och började äta. Det var verkligen god mat.



(Justin, Christal, Caitlin och Mathilda är nu hemma i ATL) Huset på bilden är Mathildas hus.

Idag är det skola och klockan är... 3 på morgonen och jag har inte gått och lagt mig än. Jag kan inte sova! 

Justins perspektiv:

Okej... hur ska jag kunna berätta för Mathilda att min turné har blivit framflyttad en vecka? Äsch, får tänka på det mer imorgon, jag måste sova nu.

Mathildas perspektiv:

Sååå, jag känner mig som om att jag är död. Klockan är sju och jag sov i 4 timmar... Jag gick upp och kollade mig i spegeln. Jag sprang in till badrummet och började duscha. Jag var klar efter 10 minuter. Jag gick till mitt rum och tog på mig kläder, sedan fönade jag håret och plattade det. När jag var klar med det gick jag ner och åt frukost, sen stack jag till bussen och hoppade på. Där satt Christal längst bak, som vanligt. Jag gick och satte mig där och berättade att jag somnat 3. Hon hade somnade halv 4, så hon kände sig likadant som mig. När vi åkt några hållplatser hoppade sedan Caitlin och Christian på. Caitlin kom och satte sig vid oss och berättade att hon somnat kvart i 4. Jag och Christal började skratta och berättade att vi somnat vid ungefär den tiden också. Efter ett tag kom Christian och satte sig vid oss. Vi började snacka och skrattade mycket.

När vi kom fram till skolan stack jag och Christal till vårat klassrum, och Caitlin och Christian till deras. När skoldagen sedan var slut stack jag och Christal hem till mig och pluggade. Helt plötsligt fick jag ett sms från Justin: "Måste prata med dig om en sak... kan jag komma till dig?" Jag svarade: "Javisst, kom nu du ;)" 

Vi fortsatte att plugga och efter en halvtimme ringde det på dörren. Jag gick och öppnade och möttes av Justin. Han kom in i huset och kramade om mig. Jag besvarade kramen sedan släppte jag honom och frågade vad det var han ville..

- Det är såhär... att jag... du vet att jag har känslor för dig... började Justin.
- Jaaa...? sa jag och kollade på honom.
- Ah, och jag skulle verkligen vilja spendera så mycket tid med dig som möjligt... fortsatte Justin.
- Jaaaaaaaa? fortsatte jag.
- Okej, jag säger det rätt ut. Min turné har blivit framflyttad en vecka och jag åker imorgon. Jag blir borta i 2 månader... sa Justin och kollade ner på han skor.
- Oj... två månader... Det kan hända mycket på dom... sa jag och kollade på Justin. Jag tog upp hans ansikte med mitt finger, sedan kysste jag honom.

Jag hör sedan någon viska; jag visste det! Jag kollar upp och ser Christal sitta där och le. När hon ser att jag såg henne blev hon röd i ansiktet och gick in på mitt rum.

- Varför gjorde du så? Nu blir du svårare att lämna... sa Justin och kramade mig.
- Förlåt. Och förlåt för kyssen, jag vet inte vad som flög i mig. Jag måste plugga, kom till skolan imorgon innan du åker. Puss! sa jag och öppnade dörren och tröck ut Justin. Jag sprang upp för trappan och la mig i sängen. Christal kollade på mig.

Justins perspektiv:

Varför ångrar hon sig efter varenda kyss?! Åh, nu blev hon säker sur... Men, jag kommer väl till skolan imorgon då, tänkte jag och gick till bilen.


Vet, den sög. Ge tips på vad som ska hända! Och minst 15 kommentarer innan jag lägger ut nästa! 


 


Wherever you are, episod 39

- Ja, det skulle vara trevligt, sa Caitlin och log. - Känner mig verkligen shopping-sugen! fortsatte hon och sedan och skrattade. Vi andra skrattade med henne. När killarna sedan kom in i köket berättade vi att vi skulle ut på stan. Dom sa hej då och vi stack till närmaste busshållplatsen. När vi kom till shopping-centret ser jag ett ansikte som jag känner igen...



Det var Jeremy! Jag knuffade till Christal lite lätt i sidan. Hon kollade konstigt på mig, så jag nickade åt Jeremy's håll. När hon kollade dit stannade hon, öppnade munnen, hennes ögon blev jättestora och hon var väldigt nära på att börja skrika. Som tur var hann jag lägga handen för munnen innan hon skrek. 

- Shhhhh, människor kommer tro att du är sjuk i huvudet! sa jag medan jag skrattade. 
- Vadå, varför? sa Caitlin och kollade på mig. 
- Jeremy är där framme, sa jag och skrattade. Caitlin himlade med ögonen och började skratta hon också. 
- Vi kan väl gå fram och hälsa? Det var längesen jag träffade honom! sa Caitlin och log.
- Sure, varför inte? sa jag och släppte taget om Christals mun. Jag tog sedan fingret och puttade igen munnen på henne. 

Vi gick in i affären där Jeremy stod och sedan pickade Caitlin honom på axeln. Han vände sig om och började le som en dåre. Han sprang fram till Caitlin och kramade henne, sedan kramade han mig och när han kom till Christal frågade han oss vem hon var.

- Våran kompis, och... hon... hahahhaa, Christal heter hon, sa Caitlin och skrattade. Jag började skratta med henne, men Christal brydde sig inte så mycket.

Hon tog hand med Jeremy och började prata med honom. När dom pratat klart sa vi hej då till Jeremy och så stack vi och shoppade. 

- Så, hur var det med Justin igår då? sa Christal och log.
- Jorå, det var kul, sa jag och flinade. 
- Vadå? Du flinar, alltså har något hänt! sa Caitlin och hoppade upp och ner.
- Men asså... först gick vi till stranden och prata och så. Sen så kysste han mi...
- Är inte det lite väl tidigt? Du har ju just gjort slut med Chaz, avbröt Christal mig innan jag var klar.
- Jag var inte färdig. Han kysste mig men jag avbröt kyssen. Jag sa att det var för tidigt och då blev han jätteledsen. Sen så tog han min hand och vi skulle hem, men då fortsatte vi hem till hans pappa och prata och så. Sen gick vi hem, det var bara det, sa jag och log.
- Aha... Tänk att du har varit tillsammans med honom Caitlin, och nu gillar han dig Mathilda... sa Christal drömmande.
- Mm... sa Caitlin och kollade ner i golvet. Jag tog min arm i hennes.
- Caitlin, om inte du vill att jag ska umgås med Justin så gör jag inte det, sa jag och kollade i hennes ögon.
- Såklart du ska, han kommer aldrig låta dig vara, jag lovar! sa Caitlin och skrattade. Jag och Christal började att skratta med henne.

Vi gick in i olika affärer och shoppade, och efter några timmar var vi klara. Vi tog bussen hem och gick emot Ryans hus.

Justins perspektiv:
(Lite tidigare)

När tjejerna hade åkt iväg för att shoppa visste inte jag och Ryan vad vi skulle göra, så vi satt och spelade xbox i en halvtimme. Sedan skrek Ryan:

- Jag vet vad vi kan göra!
- Vadå? frågade jag samtidigt som jag var inne i spelet.
- Vi drar och handlar käk och lagar någon maträtt tills tjejerna kommer! fortsatte Ryan. Han gick iväg till väggen och ställde sig under lampan och tände den. - Bra IDÉ va? sa Ryan och skrattade. Jag började skratta åt hans dåliga skämt med hängde med till affären. Vi handlade allt möjligt. 

När vi handlat klart stack vi hem och lagade maten.



Vi blev nöjda med resultatet! Vi dukade upp på bordet och väntade nu tills tjejerna skulle komma hem.

Mathildas perspektiv:

Vi sprang upp för trappan och in i huset. Vi gick upp på våra rum och slängde in alla kassar. Sen gick vi ner och ropade på killarna. Dom svarade inte... Vi gick in i köket och såg hur det var tänt med ljus och att det stod mat på bordet. När jag kollar på bordet så ser jag två huvuden. Jag börjar skratta och pekar mot bordet. Christal och Caitlin börjar också skratta så tillslut ligger i på golvet för att vi skrattar så mycket. När vi skrattat klart går vi till bordet och jag fick en idé. Jag tar fram min telefon och letar fram ett ljudklipp som låter som en rakapparat. Jag ber Caitlin att filma och slår på ljudet. Jag drar telefonen mot Justins hår och han flyger upp ur stolen och tar händerna på sitt hår. Jag, Christal och Caitlin ligger nu än en gång på golvet och skrattar.

När Justin kommit på att vi inte rakat av hans hår börjar även han skratta. Kort därefter vaknar Ryan och kollar konstigt på oss. Vi kunde inte förklara så han skakade bara på huvudet och började ta mat. Vi andra satte oss ner och började äta. Det var verkligen god mat.

 


Wherever you are, episod 38

- Förlåt för att jag sabbade allt mellan dig och Chaz... Det var inte meningen... hörde jag Justin mumla.
- Det är lugnt, sa jag och tog tag i hans hand hårdare. Efter någon minuter var vi framme. Det var verkligen fint. Vi satte oss ner i sanden och sa inte ett ord. Vi kollade bara på solen som sakta åkte ner emot vattnet. Helt plötsligt reser sig Justin och drar upp mig. Han står och kollar in i mina ögon, sedan kysser han mig.



Jag avbryter kyssen och skakar på huvudet.

- Inte än Justin...
- Förlåt, det kändes som ett bra tillfälle bara... sa han och kollade ner. Sedan tog han min hand och vi började gå tillbaka till Ryans hus. Vi pratade nästan ingenting på vägen tillbaka. Precis när vi tänkte svänga in till Ryan drar han i min arm och vi fortsätter gå. Jag höjde ena ögonbrynet och kollade på honom.

- Vi behöver inte gå in än, sa han och flinade. 
- Men vart ska vi då? sa jag och kollade på Justin.
- Hm, vi kan hälsa på min pappa om du vill? sa Justin och log.
- Ja, varför inte? sa jag. Helt plötsligt fick jag en flash-back från drömmen. Creepy. 

Vi fortsatte att gå i ca 20 minuter till sedan kom vi till ett tegelhus. Vi gick in på gården och Justin plingade på. Efter någon minut kom en man och öppnade, förmodligen Justins pappa. Han kollade på Justin innan hade fattat att han verkligen stod där. Han sprang fram och kramade Justin. Det var så sött så jag trodde jag skulle börja gråta vilken sekund som helst. När de slutat krama varandra kollade Jeremy på mig. 

- Nämen, vem är det här då? frågade han och kollade på mig. 
- Mathilda heter jag, svarade jag och log.
- Jasså, roligt att träffa dig! Men hur känner ni två varandra? frågade hans pappa och kollade på Justin och sedan på mig.
- Jag, Ryan, Christian och... Chaz... träffade henne och hennes vän Christal på stranden för några veckor sen, svarade Justin och log. Jag log tillbaka. Sedan gick vi in och fick fika.

Efter någon timme ringde telefonen, så jag svarade.

- Ah det är Mathilda? 
- Hej, det är Caitlin, vart är ni någonstans?!
- Hej, öhm, hos Justins pappa. Fast jag ska nog dra nu, hörs snart, hej då, sa jag snabbt och la på.
- Ska du gå? sa Justin och såg ledsen ut.
- Ja, ska du med eller sova här? sa jag och log emot honom.
- Jag hänger med, du kommer tappa bort dig annars, sa Justin och blinkade till mig. Jag suckade och gick ut till hallen.
- Vi får väl se om vi träffas någon mer gång! sa Jeremy och kramade mig. 
- Haha, ja, det var trevligt att träffa dig, sa jag och log. Sedan sa Justin och Jeremy farväl och jag och Justin gick till Ryans hus. 

- Jag tror mig farsa gillar dig, hörde jag Justin säga och skratta.
- Haha, jaså? Vadårå? sa jag och log emot honom.
- För att du dels gillar JETS och så... sa Justin och skrattade. 

Även jag började fnittra. Vi fortsatte att skratta hela vägen hem, och tillslut var vi framme! Vi gick in och tog av oss ytterkläderna. Vi gick in till vardags rummet där alla andra satt och flinade åt oss.

- Vad är det? frågade jag irriterat.
- Vad har ni gjort då? frågade Christal och flinade åt mig. Jag började skratta.
- Vi var först på stranden och sen drog vi hem till Justins pappa, vaddårå? sa jag och skrattade.
- Ååååååååh. Din pappa är het! Jag har alltid velat träffa honom! sa Christal. Efter ett hon sagt det började hennes ansikte gå över till en röd nyans. En mycket röd nyans. Alla andra satt och asgarva i soffan medans hon höll för ansiktet.
- Du kan nog få träffa honom om du vill, sa Justin när alla skratt-attacker hade lugnat ner sig.
- Ha-ha. Tack, sa Christal och reste sig upp.
- Ska du gå och lägga dig? sa Ryan och reste sig upp.
- Ah, god natt alla, sa Christal och gäspade. 
- Ah, god natt! sa Ryan och gick efter Christal. 

Jag, Caitlin och Justin stannade kvar inne i vardagsrummet och slog på en film. Efter ett tag somnade jag, och jag kände hur Justin la sig bakom mig. Nästa morgon vaknar jag av att någon tar mig i handen. Jag märker att jag sovit i soffan med Justin bakom mig hela tiden. Men vart var Caitlin?

- God morgon, sa Justin och log.
- God morgon, sa jag och gäspade. - Vart är Caitlin? 
- Tror hon gick och la sig i sängen, sa Justin och flinade. 
- Ah, okej, sa jag snabbt och reste mig.

Jag gick in till mitt och Caitlins rum och såg Caitlin ligga i sängen och... gråta. Jag sprang snabbt fram till sängen och frågade vad som hänt:

- Vad har hänt Caitlin?
- Jag... jag saknar Jason så mycket, sa Caitlin mellan tårarna. 
- Gumman då, kom! sa jag och öppnade famnen. Hon kröp in och satt där och kramade henne länge. Vi pratade om allt och efter någon timme och Christal och öppnade dörren. När hon såg att Caitlin grinade sprang även hon fram till sängen och kramade henne. Efter att vi pratat i 1 timme gick vi ner till köket och åt frukost. 

- Jag kom på en grej... Vi tjejer kan ha en tjej-dag idag! Shoppa och mysa och så, sa jag och kollade på Christal och Caitlin.
- Ja, varför inte?! sa Christal och log. 
- Ja, det skulle vara trevligt, sa Caitlin och log. - Känner mig verkligen shopping-sugen! fortsatte och sedan och skrattade. Vi andra skrattade med henne. När killarna sedan kom in i dörren berättade vi sedan att vi skulle ut på stan. Dom sa hej då och vi stack till närmaste busshållplatsen. När vi kom till shopping-centret ser jag ett ansikte som jag känner igen...

Wherever you are, episod 37

Nu var allt kört. Helvete!



Mathildas perspektiv:

När jag vaknade nästa morgon var klockan 11 på förmiddagen. Jag kollade på andra sidan sängen och där låg Caitlin och sov. Jag steg upp ur sängen och tog på mig kläder, sen gick jag ner till köket där Ryan och Christal satt och åt frukost. Dom log när dom såg mig komma in genom dörren.

- Så, vad ska vi göra idag då? frågade jag efter ett tag.
- Jag vet inte. Hur länge stannar ni? frågade Ryan och kollade på mig.
- Tills på lördag tror jag det var, sa jag och började äta igen.
- Åh, va nice! Men jag vet inte, ni kanske vill se er omkring? sa Ryan och kollade nu på Christal.
- JA, FAN VA KUL! skrek både jag och Christal så att Ryan var tvungen att hålla för öronen.

Efter någon minut kom Caitlin ner och såg ut som en zombie. Vi skrattade åt henne och hon kollade på oss. Sen kollade hon sig i spegeln och började skratta själv. Hon satte sig ner vid bordet och började äta frukost. Vi berättade dagens planer för henne och Caitlin tyckte det skulle vara kul!

Efter att vi åkt och kollat på Ryan's skola, affärer och andra ställen så bestämde vi oss för att åka till stranden. Klockan var runt halv 3 så det var fortfarande varmt ute. Vi gick och satte oss i sanden och pratade. Jag hade verkligen kul här...

Justins perspektiv:

Okej... klockan är nu tjugo i fyra. Jag ringer Ryan.

- Ah det är Ryan? hörde jag i andra änden.
- Tja, det är Justin! sa jag.
- Heeej, vad händer? sa Ryan glatt.
- Jorå, undra en sak bara... sa jag försiktigt.
- Som vaddå? sa Ryan och lät förvånad.
- Är det okej om jag kommer till Kanada och är där med er eller? frågade jag så snabbt som möjligt.
- Du? Till Kanada? Med oss? Som fan, när kommer du?! hörde jag Ryan säga. Han lät väldigt uppspelt. 
- Ja, det går ett plan 5, jag kan ta det, sa jag och var lättade.
- Nice, ring när du är framme så kan jag komma och hämta dig! sa Ryan. - Måste dra nu, ring sen, hej då! sa han sedan och la på.

Jahapp, nu ska jag bara packa då. Och säga till mamma...

- MAMMA! skrek jag så högt jag kunde.
- Ja? Skrik inte, om du vill mig något får du komma ner, sa hon. Jag suckade och gick ner för trappan och in i köket. - Vad är det gubben? sa mamma när hon såg att jag kom in i köket.
- Öhm. Jo, det är såhär att jag ska till... Kanada om 1 timme och... 20 minuter typ... Går det bra? sa jag tyst och kollade ner i golvet.
- När bestämde du det här? Och vet din pappa om det? frågade mamma.
- Jag ska bo hos Ryan och jag bestämde det nyss... 
- Jaha, ja men. Ta det försiktigt! Okej? Ska jag skjutsa dig till flygplatsen? sa mamma och kollade på mig.
- Gärna! Tack mamma! sa jag högt och sprang och kramade henne, sedan stack jag upp och packade.

Det gick på 10 minuter så jag satt och kollade på tv resten av tiden. När jag kollade på klockan såg jag att det var 40 minuter innan planet skulle gå. Jag fick panik och sprang ner med väskan och ropade på mamma. Mamma kom och vi började köra iväg till flygplatsen. När vi var där kramade jag henne hej då och sprang in. Tur att inga fans visste att jag skulle vara här idag. Jag sprang till check-in disken och sedan sprang jag till gaten.

Mathildas perspektiv:

- Vem är det som kommer? frågade Caitlin och kollade på Ryan.
- Justin, jag hoppas det går bra, sa Ryan och kollade på mig.
- Åh va kul! sa jag snabbt och log.
- Värst vad du blev glad då! sa Christal och skrattade. Sedan reste hon sig upp och tog av sig kläderna och sprang ner till vattnet i underkläderna.

Alla 3 satt och stirrade på henne, sedan gjorde vi samma sak. Vi lekte i vattnet och hade det jättekul. Efter en stund gick vi upp och åkte hem till Ryan. Jag, Christal och Caitlin duschade av oss medan Ryan åkte och hämtade Justin. 

När jag hade duschat klart gick jag och tog på mig ett par jeansshorts, en t-shirt och ett par converse. När jag kom ner till nedervåningen satt Caitlin och Christal och spelade xbox. Dom slängde en dosa till mig, så vi satt och spelade xbox alla tre. Vi var så dåliga så vi skrattade hela tiden. Helt plötsligt öppnas dörren och Ryan och Justin kliver in. Vi kollar upp från spelet och säger hej, sen fortsätter vi. Ryan och Justin sätter sig i soffan och kollar på och kommenterar hela tiden hur dåliga vi är. Efter ett tag får vi nog och börjar jaga dom runt i huset. När vi jagat dom i ca 10 minuter lägger sig alla ner på golvet och andas tungt. Jag känner hur någon tar tag i min hand och ser att det är Justin. Han ler mot mig och jag ler tillbaka. 

När vi pustat ut ett tag reser sig alla och börjar gå mot köket för att göra mat. Vi kokade pasta och värmde lite köttfärssås. När alla ätit upp känner jag hur det vibrerar i min ficka. Jag tar upp telefonen och ser att det är ett sms från Justin: "Vill du följa med till stranden och kolla på solnedgången?" Jag log och nickade emot honom. Han började le och reste sig från stolen. Vi gick ut till hallen och innan vi gick ut skrek vi att vi ska ut ett tag. 

Under tiden vi gick till stranden pratade vi om allt möjligt, och jag berättade även om Chaz. Han blev lite ledsen när jag berättade allt, men jag tog hans hand och då började han le igen.

- Förlåt för att jag sabbade allt mellan dig och Chaz... Det var inte meningen... hörde jag Justin mumla.
- Det är lugnt, sa jag och tog tag i hans hand hårdare. Efter någon minuter var vi framme. Det var verkligen fint. Vi satte oss ner i sanden och sa inte ett ord. Vi kollade bara på solen som sakta åkte ner emot vattnet. Helt plötsligt reser sig Justin och drar upp mig. Han står och kollar in i mina ögon, sedan kysser han mig. 



Wherever you are, episod 36

Helt plötsligt börjar någon banka på dörren och skriker åt mig att öppna...



Det var Chaz, och han lät inte glad.

- Justin jag måste lägga på, vi hörs, hej då! sa jag till honom och la på. Jag gick till dörren och låste upp den, sedan öppnade jag den. Där ser jag Chaz stå och glo.
- Du kan ju inte bli sådär sur! Vi är ju inte ens tillsammans... längre... sa Chaz och kollade ner.
- Aha, ah, okej. Så du skulle inte bli sårad om jag skulle vara här med Justin nu eller? sa jag bitchigt och kollade på honom.
- Asså, jo, men...
- Just det. Jag orkar inte med dig längre, sa jag bestämt och gick ut till vardags rummet där Christal, Caitlin och Ryan satt och stirrade.
- H-hur är det? frågade Christal chockat.
- Jorå, det är bra. Men det skulle vara snällt om du skulle kunna säga till Chaz att sticka härifrån och aldrig med prata med mig, sa jag till Ryan.
- Öööhh... Jo, Chaz... Du kanske ska... gå nu... sa Ryan och kollade osäkert på Chaz.
- Ta det lugnt, jag stannar inte längre än vad jag behöver! skrek Chaz tillbaka till Ryan. - Jag vet att du inte kommer förlåta mig, och jag förstår dig inte? Vi träffades ju bara, men du ska veta att jag saknar dig, sa Chaz och kollade på mig. Sedan gick han ut ur rummet och jag hörde hur ytterdörren smälldes igen.

Jag satte mig ner på golvet och stirrade tomt framför mig. Jag kände en hand på min axel och såg att det var Ryan. Jag log och ställde mig sedan upp. Jag kramade honom och sedan Christal, sen stack jag in till sovrummet och la mig i sängen.

Jag låg i sängen och halvsov ett tag, tills jag fick ett sms: "Jag vet att det är sent, men du ska veta att jag saknar dig, och att jag gillar dig mer än som en vän. Och, det är så töntigt att göra det över sms, men jag kan inte säga det... direkt till dig." Det var från Justin. Jag blev tårögd så jag sprang ut till vardags rummet där Caitlin, Christal och Ryan satt.

- Han... Han... HAN GILLAR MIG! skrek jag ut och log en stort leende emot dom.
- Vem gillar dig? sa Caitlin och kollade på mig.
- Justin! sa jag och log ännu mer.
- Redan Mathilda, det har jag vetat enda sen första gången jag såg dig, sa Ryan och flinade.

Jag lipade emot honom och sedan gick jag och la mig i sängen igen. Jag tog upp telefonen och började smsa tillbaka till honom: "Jag... har fortfarande känslor för Chaz (fast dom kommer "slockna", believe me) men jag har också känslor för dig. Jag ringer dig när jag kommer hem härifrån". Jag log och sedan la jag telefonen på sängbordet. Efter några minuter kom Caitlin in och la sig i sängen. Vi låg och pratade om allt och sedan somnade jag.

Justins perspektiv:

Jag är i ett chock-tillstånd. Efter ett tag läste jag meddelandet igen. Hon gillade mig! Jag skrek rakt ut. I flera minuter. Tillslut sprang mamma in i rummet och undrade vad fan jag höll på med. Jag började rodna och sedan somnade jag om. Tänk, hon gillade mig.

Chaz perspektiv:

Nu var allt kört. Helvete!


Asså, förlåt förlåt förlåt för dålig uppdatering och en kort episod, MEN JAG VET INTE VAD SOM SKA HÄNDA.

Wherever you are, episod 35

- Kolla! Justin och Jasmine kysser varandra! 
Jag avslutade kyssen och kollade bak. Mathilda, Christal och Caitlin satt och bitch-blickade mig. Helvete.

Chaz perspektiv:

Det kanske var onödigt att göra slut... Hon kanske talade sanning? Helvete. Jag ångrar mig! Nu kanske Mathilda blir tillsammans med Justin? Helvete. Jag gick upp från sängen och satte mig vid datorn och skrev på twitter: "Jag tror jag har gjort det största misstagen i hela mitt liv..."
Ah, vi får se hur det blir. Nu ska jag iaf ut och träffa några tjejer som Caleb tvingat mig till...

Mathildas perspektiv:

Okej, han kanske inte alls hade känslor för mig. Jag vände mig om och satt och kollade framåt. Caitlin la sin hand på min axel och log ett fakesmile för att jag skulle bli glad. Jag skakade på huvudet. Sedan reste jag mig upp och dom följde efter mig.

- Okej, det är... onsdag idag, eller hur? frågade jag dom medan vi gick.
- Ja... vaddårå? frågade dom samtidigt.
- Nej, jag undra bara. Hänger ni med till rektorn och ber om ledighetslappar? frågade jag utan att kolla på dom.
- Ja för fan! skrek dom och hoppade av glädje. Jag började skratta, dom lät jättehögt.

Vi gick in till rektorns rum och fick lappar som vi fick skriva våra namn på. Jag skickade ett sms till mamma och sa att hon skulle reservera 3 biljetter till Kanada. Hon frågade inte varför utan gjorde bara det, världens bästa mamma.

När vi fått ledigt sprang vi ut från skolan direkt till busshållplatsen. När vi sitter där ser jag någon komma emot oss, någon jag inte ville träffa... Justin. Han gick med huvudet nerböjt men när han såg oss började han le. Jag gav honom en arg blick och sedan tittade jag bort. Han gick fram till busskuren och tittade på oss.

- Vart ska ni då? Eftersom ni inte är på skolan... sa Justin och kollade på mig.
- Vi ska till Kanada, sa Christal.
- Varför då? sa Justin och lät sårad.
- För att Christal ska träffa Ryan, vad tror du? sa jag bitchigt-emot honom.
- Jaha... Men ha det så kul då, sa Justin och gick iväg.

Helt plötsligt började Caitlin garva. Jag och Christal kollade konstigt på varandra, sedan började även vi skratta. Vi satt skrattade enda tills bussen kom. Vi steg på, betalade och åkte hem till var och en för att packa. Flyget skulle gå vid 18 och Caitlins mamma skulle skjutsa dit oss. När klockan var 16 så hämtade Christal upp mig och vi åkte till Caitlin. När vi var hos Caitlin satt vi bara och snackade om olika saker, sen var det dags att åka.

Justins perspektiv:

Okej... Dom skulle till Kanada och träffa Ryan, och om dom ska träffa Ryan kommer dom träffa Chaz, och om dom ska träffa Chaz kommer det bli känslor inblandat, och om det blir känslor inblandat kan det hända att Mathilda och Chaz blir tillsammans igen... Helvete! Men... dom kan ju inte bli sur bara för att Jasmine kysste mig... Åååh, helvete! Jag måste hämta bilen från skolan också...
Jag gick med huvudet böjt ner för trappan, sedan tog jag på mig skorna och jackan och började gå till deras skola. Helt plötsligt hör jag någon bakom mig.

Mathildas perspektiv:

- Hallå, tänk om Chaz inte vill ha mig tillbaka.. sa jag till Caitlin på flyget. Christal hade redan somnat.
- Såklart han vill! sa Caitlin och log. Jag log tillbaka och sedan slog jag på en film. Efter några minuter hade jag somnat, men väcktes efter en stund.

- Kom igen Mathilda, vi är framme! sa Christal glatt. Jag kliade mig i ögonen och sträckte på mig. Jag tog av mig bältet och började ta ner mitt hand-bagage. Vi gick ut ur flygplanet och började gå till platsen där man hämtar väskorna. När vi kom ut ur flygplatsen visslade vi in en taxi. Caitlin som visste vart vi skulle berättade för chauffören adressen. Jag blev helt plötsligt jättenervös...

Efter att vi hade åkt i 20 minuter kom vi fram till ett hus. Det såg ut som vårat hus, tänkte jag för mig själv och skrattade. Caitlin plingade på och Ryan öppnade helt plötsligt. Först såg han alldeles förskräckt ut, men sedan började han tok-le och sprang fram till Christal och lyfte upp henne i luften och kramade henne. Jag och Caitlin stod vi sidan om och sa "awwww" hela tiden. Sedan släppte Ryan ner Christal och gick och kramade mig och Caitlin.

- Vad gör ni här?! sa han sedan.
- Vi tänkte överraska dig, sa Christal och blinkade med ögat.
- Jo fan, det lyckades ni med! sa Ryan och skrattade. Han släppte sedan in oss och visade mig och Caitlin vilket rum vi kunde sova i. Efter att vi lämnat väskorna gick vi in till vardagsrummet och satt och snacka där. Helt plötsligt ringer det på dörren, så Ryan går och öppnar. När han öppnat dörren hör jag en röst jag känner igen... Det lät som Chaz...

Ryans perspektiv:

Oh helvete. När jag öppnade dörren och såg Chaz stå där med någon tjej blev jag genast orolig. Jag kunde inte släppa in honom, Mathilda skulle bli alldeles... förstörd!
- Yo mannen! sa Chaz och log. Jag såg på honom att han inte var så glad... han har varit ledsen hur länge som helst.
- Eh... Chaz du kan inte komma in, jag har besök, sa jag osäkert. Han slutade att le och kollade på mig med en granskande blick. Han tröck sig in i huset och gick in till vardagsrummet. Jag sprang efter honom och såg honom sedan stå och stirra på Mathilda. Tjejerna hade slutat prata och kollade på Mathilda och sedan på Chaz.

Chaz perspektiv:

Där satt hon. Världens finaste tjej i Ryans soffa. Dom hade åkt till Kanada... jag kände hur en tår föll ner från min kind, sedan gick jag långsamt fram till soffan. Mathilda reste sig sakta och gick mot mig. Jag öppnade armarna och hon sprang in i min famn. Jag hade saknat henne som fan.

Annas perspektiv (tjejen som Chaz hade med sig):

När Chaz hade sprungit in tittade jag konstigt på Ryan. Han gick in till vardags rummet, så jag beslöt mig för att hänga med in. När jag kom in till vardags rummet ser jag Chaz stå och krama någon tjej. Helt plötsligt kysser han henne. Jag känner hur det hugger till i bröstet, så jag skriker:
- Fyfan för dig Chaz. FYFAN FÖR DIG!
Sedan springer jag till hallen och tar på mig mina skor och jacka, sedan springer jag ut.

Mathildas perspektiv:

Vem fan var den där tjejen? Hon såg ut att bli väldigt ledsen. Jag kollade på Chaz som log osäkert. Hade han redan hittat en ny tjej? Han hade varit arg på mig för att jag umgåtts med Justin, och nu gör han precis likadant?!
Jag sprang in till badrummet och låste dörren. Jag tog upp telefonen och ringde Justin:

- Ah det är Justin, sa han lågt.
- Hej det är Mathilda! sa jag och försökte låta så glad som möjligt.
- Hej, åh, varför ringer du? sa Justin och lät mycket gladare.
- Jag... visste du att Chaz träffar en annan tjej? sa jag och fick en klump i magen.
- Öh, va? Nej? Vaddå, gör han det? sa Justin och lät konstig.
- Ja... sa jag och fick en tår i ögat.

Helt plötsligt börjar någon banka på dörren och skriker åt mig att öppna...


Ska bort nu, så det blir inget mer förrän imorgon. Hoppas det var bra! :) Kommentera! :D


Förlåt för dålig uppdatering idag.

Men mamma hotar med att ta min dator om jag inte slutar sitta vid datorn så mycket. Och imorgon blir det ingen uppdatering (förmodligen) för jag ska inte ta med datorn till skolan, eftersom att vi bara ska fika och leka och sånt. Såååå, tyvärr. Men nästa gång jag uppdaterar blir det ett låååångt inlägg. Lovar. :)

Wherever you are, episod 34

- Öööh... tror jag måste... säga pass på den frågan, sa jag och blinkade med ögat. Alla tjejer började skrika och jag skrattade bara. När intervjun var slut så sa jag hej då och sen åkte jag hem. Helt plötsligt fick jag ett sms...



från Chaz. Det stod: "Hur fan kan du Justin? Jag såg intervjun...". Jag läste om smset flera gånger innan jag svarade: "Vad menar du?". Jag la telefonen på sängbordet, sedan la jag mig i sängen och slog på tv:n. Efter någon minut vibrerade min telefon. "Vaddå vad menar du? Jag fattar väl att du menade Mathilda på den där intervjun. Är ni tillsammans?" Nu blev jag lite arg, så jag svarade: "Nej för i helvete Chaz, ni gjorde slut igår, tror du hon är dum i huvet eller? Hon är ju asledsen". Jag slängde telefonen på golvet och fortsatte kolla på tv. 

Helt plötsligt vaknar jag av att någon ruskar om mig. Tydligen hade jag somnat... Jag kollar nyvaket upp och ser Jasmine där.
- Vad gör du här? sa jag och la huvudet på kudden.
- Något har hänt... sa Jasmine och kollade mig i ögonen. 
- Som vad? sa jag.
- Det har varit ett bråk på skolan... fortsatte Jasmine.
- Och varför berättar du det för mig? sa jag och kollade på henne.
- För att Mathilda är inblandad... sa Jasmine och bet sig i läppen.
- Va?! Vad har hänt med henne?! sa jag och reste mig fort upp.
- Det var någon random tjej som kom till skolan och rusade in till hennes klassrum, sen slog hon henne.
- Var är hon nu då? sa jag snabbt och började gå till dörren.
- Hon är på skolan, men hon är jävligt förbannad. Du ligger nog risigt till, sa Jasmine.
- Varför då? frågade jag förvånat.
- Random tjejen var ett fan av... dig... sa Jasmine. 

Jag kände hur jag började bli arg. Fansen har inte rätt att göra så. Jag ringde till Mathilda, men hon svarade inte. Jag sa åt Jasmine att följa med tillbaka till skolan. 

Mathildas perspektiv:

Åh, vad arg jag är! Den där jävla tjejen... Ååååååh, jag har lust att döda henne! 
- Jag sa ju att man inte ska umgås med kändisar, sa jag argt till Caitlin och Christal.
- Skit i henne nu Mathilda, sa Christal och kollade på mig.
- Jag tänker inte skita i det här, hon slog mig helt utan anledning! sa jag argt tillbaka.
- Mathilda, jag har också varit med om det, det är enklast att strunta i det, sa Caitlin till mig och log.
- Jag ska väl försöka då... Men jag... äh, det var inget! sa jag och satte mig med armarna i kors.

Helt plötsligt får jag ett sms. Jag tar upp telefonen och kollar: "Jag saknar dig Mathilda..." Det var från Chaz. Jag började stor-böla. Caitlin och Christal satt och stirrade på mig.

- Vad är det? frågade Caitlin.
- Chaz smsade mig just... sa jag mellan tårarna.
- Vad skrev han? sa Christal och tog telefonen ur min hand.
- Jag saknar dig Mathilda... Hur kan han skriva något sånt när han dumpade dig? sa Christal argt.
- Ey, chilla. Han var väl bara sårad, sa Caitlin och kollade på Christal.
- Jag håller med Caitlin... jag... saknar honom också... sa jag och lutade mitt huvud emot Christal.
- Jag saknar Ryan. Han åkte hem imorse... sa Christal och såg ledsen ut. Helt plötsligt fick jag en lysande idé! 
- Jag vet! Vi kan åka till Kanada! skrek jag ut. Caitlin och Christal lös upp.
- Jaaaa, fan va kul! Då kan du kanske få tillbaka Chaz! sa Christal glatt.
- Asså, jag är lugnt på, men har inte du tänkt på en sak Mathilda... sa Caitlin och kollade på mig.
- Som vad? sa jag och log.
- Har inte du märkt att Justin gillar dig, ganska mycket..? sa Caitlin.
- Jo, jag tror han försökte säga det inatt, men istället sa han att han skulle på turné om 2 veckor, sa jag och suckade.
- Har du känslor för honom? sa Christal och kollade fundersamt på mig. - För du kan inte vara med dom båda två, fortsatte hon.
- Jag har känslor för honom... men inte lika stora känslor som jag har för Chaz! Tror jag... sa jag och suckade än en gång.

Justins perspektiv:

Hörde jag henne just säga det där? Hon hade känslor för mig, men större känslor för Chaz. Jag vände mig om och där stod Jasmine och log emot mig. Hon gick emot mig och blundade, helt plötsligt kysste hon mig. Det var sedan någon tjej som skrek:
- Kolla! Justin och Jasmine kysser varandra! 
Jag avslutade kyssen och kollade bak. Mathilda, Christal och Caitlin satt och bitch-blickade mig. Helvete.

Wherever you are, episod 33

- Jo, men inte en som är så snygg som dig! sa Justin och blinkade med ögat. Jag skakade på huvudet och slog på vattnet. När jag duschat klart tog jag på mig en handduk runt om kroppen (dah) och sedan tog jag mina kläder in till Caitlin. Jag fick låna rena kläder och var glad över att hon och jag kommer så bra överens. När jag går ut från Caitlins rum känner jag hur någon tar tag i min hand...



Jag vänder mig om, och där stod Justin med bar överkropp och en handduk runt höften. Mina ögon drogs till hans mage. Oh. My. Gush. Jag stod och stirrade på magen i några sekunder. Jag skakade på huvudet och kollade upp på Justins ansikte. Han stod och log ett... sexigt leende. Jag smälte inombords. MEN, MATHILDA SLUTA. Du har just avslutat ett förhållande, du kan inte bli tillsammans med någon på en gång... Jag gav Justin en blick sen gick jag in till gästrummet och la mig i sängen.

Justin kom in efter mig, och tog på sig sig en t-shirt som han fått låna av Christian (dock lite liten) och ett par kalsonger. Han la sig i sängen bredvid mig och kollade på mig. Jag log emot honom och närmade mig hans läppar. Jag kysste honom lätt. Jag kunde inte få nog av hans mjuka läppar! Okej, avbryt nu... Jag avslutade kyssen och sen vände jag mig med ryggen emot honom. Det går alldeles för fort fram, tänkte jag innan jag somnade.

Justins perspektiv:

Wow...

Mathildas perspektiv:

Jag vaknade av att mitt mobil-alarm ringde vid klockan sju. Jag hoppade upp ur sängen och tog på mig kläderna jag fått låna av Caitlin. Jag gick ner till bordet, och där satt Caitlin och åt frukost. När vi pratade igår hade jag fått reda på att hon och Christian går i samma skola som jag gör, vilket sammanträffande. Vi satt där och åt och skrattade, sedan tog vi på oss utekläderna och gick till bussen.

Längst bak satt Christal som vanligt, så jag sprang fram till henne och kramade henne hårt. Hon var verkligen min bästa vän. Caitlin kom efter mig och kramade också Christal. Vi satte oss och började prata om allt som har hänt. Det enda Christal gjorde var att sitta med munnen öppen. Efter ett tag såg det så roligt ut, så jag och Caitlin började asgarva. Hur kommer det sig att jag aldrig pratat med Caitlin förut?

Justins perspektiv:

Jag vaknade vid 10 tiden på morgonen. Jag klev upp och klädde på mig mina lortiga kläder. Jag började skratta, tänk att dom faktiskt hällde sirap på golvet... Jag gick ner och tog på mig skorna och jackan, sen stack jag hem. Väl hemma hoppade jag in i duschen och slängde kläderna i tvättkorgen. När jag duschat klart stack jag till garderoben och tog på mig en lila tröja och ett par svarta jeans.

Jag skulle på en intervju idag så jag var tvungen att åka in till centrum. Jag gick ner och åt en macka, sen gick jag ut till bilen och började köra in till stan. Vid ingången till tv-huset så mötte jag mamma. Jag kramade om henne och sen gick vi in tillsammans.

Jag satt och väntade i 20 minuter innan jag fick komma in, och när jag väl kom in möttes jag av skrikande tjejer. Jag började flina över att dom faktiskt skrek för att dom såg mig. Jag gick och satte mig, och sedan började tjejen som intervjuade mig att fråga mig massa saker om turnén och sådana saker. Sen kom hon till en fråga som jag var helt oförberedd på:
- Så Justin. Vi har hört att du har umgåtts extra mycket med en tjej, vem är det?
- Öööh... tror jag måste... säga pass på den frågan, sa jag och blinkade med ögat. Alla tjejer började skrika och jag skrattade bara.
När intervjun var slut så sa jag hej då och sen åkte jag hem. Helt plötsligt fick jag ett sms...

Wherever you are, episod 32

- Han kan väl stanna om han vill, jag bestämmer inte över honom... sa hon tyst och kollade inte på mig.
- Mathilda... förlåt. Jag skulle inte sagt så, sa jag och kollade ner i golvet.
- Nej det skulle du inte, sa hon.
- Förlåt, sa jag och sedan gick jag upp för trappan.. Jag hade verkligen sårat henne MER än vad Chaz redan hade gjort...



Jag gick emot Christians rum, och när jag var påväg att öppna hörde jag hur något lät där inne. Jag tvekade med att öppna dörren, och tur var det för det lät... väldigt mycket där inne. Jag började skratta, och sedan gick jag ner igen. Jag gick förbi vardagsrummet och emot hallen för att klä på mig, men precis innan jag öppnade dörren hörde jag hur Mathilda skrek efter mig. 

- Justin vänta! skrek hon. Jag vände mig om och hon kom och sprang till mig. Hon hoppade upp i min famn och sa förlåt hela tiden. Jag hade ingen aning om vad hon menade, men jag kramade henne tillbaka. Efter ett tag släppte jag ner henne, och kollade frågandes på henne.
- Vad var det där? fick jag tillslut fram. Ett leende satte sig fast på mina läppar.
- Jag kände mig så elak... och du hade ju... rätt i vad du sa, sa hon och kollade ner på sina fötter. 
- Aha... sa jag och kollade mig omkring. - Var det något mer du ville? fortsatte jag efter ett tag.
- Jo, jag ska sova här inatt, och jag undrade om du kanske... också ville stanna här? sa hon och bet sig i läppen. Jag började le som en jävla idiot och tackade genast ja. Alla tre satte sig i soffan och pratade om vad som hänt. Det var kul att veta att Caitlin och Mathilda blivit så bra vänner... Sen kom jag och tänka på Ryan.
- Åkte Ryan med... Chaz... hem eller? frågade jag och kollade på Caitlin.
- Nej, han skulle vara kvar hos Christal, sa Caitlin och log. Jag nickade. Vi fortsatte att prata om olika saker, och vid åtta-tiden kom Christian och Clara ner. Så fort jag såg dom började jag asgarva. Alla 4 började kolla konstigt på mig, och sedan sa jag:
- Vad höll ni på med där uppe då? 

Både Clara och Christian blev alldeles röda i ansiktet. Efter någon minut började Mathilda och Caitlin skratta lika mycket som jag, så Christian gick och slog mig på armen och skrattade. Dom gick upp på hans rum igen, medan vi andra fortsatte att skratta. När vi skrattat klart (ca 5 minuter senare) började jag känna hur trött jag var. Det hade hänt så mycket under dagen, så jag beslöt mig för att gå upp till ett av gästrummen och sova. När jag lagt mig i sängen och var på väg att somna, hör jag hur dörren öppnas och någon kommer in. 

- Kan jag sova med dig eller? hörde jag en röst säga. Rösten lät precis som Mathildas röst.. Jag började le.
- Självklart shawty! sa jag snabbt.
- Så bra då, sa hon tyst och kröp ner bredvid mig. Jag började tänka. Var det dags att säga vad jag känner för henne nu eller? Jag funderade ett tag, och bestämde mig för att säga det.
- Öhm... Jo, Mathilda det har varit en sak jag har velat berätta för dig, sa jag tyst och letade efter hennes ögon i mörkret. 
- Och det är? sa hon lugnt.
- Jag... öhm... liksom... undrar... om du... eh... sa jag nervöst.
- Justin, säg vad det är, sa hon och suckade.
- Jag... ska på turné om 2 veckor, sa jag snabbt. Va fan, varför jag kan inte bara säga det för?!
- Och du berättar det här för mig för att..? sa Mathilda och började fnittra.
- J... jag vet inte. God natt, sa jag och smekte henne... något som jag nuddade i alla fall. Jag tror det var hennes arm.

Jag somnade kort därefter. Mitt i natten vaknar jag av att någon skriker. Jag hoppar upp ur sängen och känner hur jag kliver på något blött och ramlar ner. Helt plötsligt tänds lampan och Caitlin och Mathilda står och asgarvar. Jag tar försiktigt ner handen för att känna på det jag ramlat i, och det var sirap. Jag blängde surt på Mathilda och Caitlin, men dom skrattade bara. Efter ett tag började även jag skratta. 

- Kan någon hjälpa mig upp? sa jag mellan skratt-attackerna. 
- Javisst! sa Mathilda och gick emot mig. Hon sträckte fram handen så att jag skulle ta tag i den, men istället drog jag ner henne i sirapen. Vem fan kommer på att lägga sirap på ett golv? Jag kollar närmre på golvet och ser att det var massa plast mellan golvet och sirapen. Så mycket för att skrämma mig lite lätt? Jag började skratta. Sedan reste jag mig upp och drog upp Mathilda. Hon började gå ut till badrummet, och jag följde med henne in. Hon log emot mig när hon började ta av sig tröjan för att duscha. Jag bet mig i läppen och kollade på henne från topp till tå. Hon gick in i duschen i underkläder utan att bry sig om att jag stod där. 

Mathildas perspektiv:

Jag tror jag har känslor för Justin... Hur kan jag ha det? Jag gillar fortfarande Chaz, men Justin är rolig, omtänksam och... med honom känner jag mig trygg helt enkelt. Jag gick in i duschen och såg hur Justin stirrade på mig. Jag stack ut huvudet bakom dusch-draperiet och sa:
- Har du aldrig sett en tjej i underkläder förut?
- Jo, men inte en som är så snygg som dig! sa Justin och blinkade med ögat. Jag skakade på huvudet och slog på vattnet. När jag duschat klart tog jag på mig en handduk runt om kroppen (dah) och sedan tog jag mina kläder in till Caitlin. Jag fick låna rena kläder och var glad över att hon och jag kommer så bra överens. När jag går ut från Caitlins rum känner jag hur någon tar tag i min hand...

Wherever you are, episod 31

Helt plötsligt började hennes mobil ringa. Hon tar upp den och svarar. Jag tror det var Christal, för hon började berätta allt som hade hänt. Jag drog henne tätt intill mig och bara satt där på bänken.



När Mathilda lagt på var hon lite bättre humör, så hon reste sig upp och började gå till en lekpark lite längre bort. Jag reste mig och gick efter henne. Hon satte sig på en gunga och stirrade tomt framför henne. Sedan började hon prata:

- Det var Caitlin som ringde...
- Var det? Jag trodde det var Chr... mer hann jag inte säga innan hon avbröt mig.
- Hon sa att Chaz hade åkt hem med första bästa flyg... sa Mathilda och började gråta igen. Okej, dom hade inte varit tillsammans så länge, varför gråta så mycket?
- M... Ni var tillsammans i lite mer än en vecka. Varför är du så ledsen egentligen? Ni hann inte direkt göra så mycket, sa jag och kollade sedan på mig. Hon gav mig en arg blick och sedan reste hon sig upp och sprang iväg. 

Jag kanske inte skulle sagt så? Jag reste mig upp och sprang efter henne. Men vart hade hon tagit vägen? Jag kollade åt alla håll och sen bestämde jag mig för att gå åt höger. Jag gick en lång stund och tillslut kom jag fram till Caitlins hus. Jag knackade på och Caitlin kom och öppnade. Hon såg också ledsen ut.

- Vad gör du här? sa hon kallt. Vad är det med henne nu då?
- Vad är det med dig? Jag undrade om Christian var hemma, sa jag och kollade henne i ögonen.
- Du borde inte vara här. Hur fan kan du säga en sån där sak till Mathilda när dom just gjort slut?! väste hon argt.
- Är hon här? sa jag och tryckte mig in igenom dörren. Där satt hon i soffan och grät. 
- Mathilda, ska han gå eller kan han stanna? sa Caitlin och kollade på Mathilda.
- Han kan väl stanna om han vill, jag bestämmer inte över honom... sa hon tyst och kollade inte på mig.
- Mathilda... förlåt. Jag skulle inte sagt så, sa jag och kollade ner i golvet.
- Nej det skulle du inte, sa hon. 
- Förlåt, sa jag och sedan gick jag upp för trappan.. Jag hade verkligen sårat henne MER än vad Chaz redan hade gjort...


Asså, jag har typ ingen aning om vad som ska hända? Kan någon ge tips?

(Vet att den här episoden sög)

Wherever you are, episod 30

Jag somnade på en gång, men vaknade sedan av att Chaz skakade om mig hårt. Jag kollade nyvaket upp, sedan kollade jag på min vänstra sida. Där satt Justin och stirrade på mig...



- Asså, Chaz, du sparkades i sömnen så jag gick bara in i närmsta rum och sov, jag lovar, sa jag och la huvudet ner på kudden igen.
- Och det ska jag tro på? sa Chaz surt och gick ut genom dörren. Jag suckade och drog täcket över huvudet. Efter ett tag började Justin skratta. Jag tog av mig täcket och kollade på honom med en "vad är det"-blick. 
- Erkänn att du ville lägga dig bredvid mig! sa Justin och skrattade.
- In your dreams Justin, han sparkades i sömnen och jag var för trött för att bry mig om vilken jag la mig bredvid. Det kunde lika gärna ha varit Ryan, sa jag och tog täcket över mig igen.

Jag låg och halvsov, och helt plötsligt ringer min mobil, jag svarar och det var Christal.
- Vart fan är du Mathilda?! hörde jag henne skrika. 
- Hos Caitlin... och sover... vaddårå? sa jag tyst.
- Ja hallå, vi började skolan för typ 3 timmar sen? sa hon och började fnittra. 
- Fan då! Jag kommer på en gång, säg att jag hade ont i huvudet på morgonen! skrek jag och la på. Jag sprang in till Caitlins rum och tog på mig mina kläder. Jag sprang ner och där satt Chaz  på en stol och såg sur ut.
- Chaz, det hände inget och du tror att jag ville gå in där, men du väckte mig! Och jag hinner inte prata, måste dra till skolan nu, puss! sa jag och gick till dörren. Precis när jag öppnade dörren kom Chaz bakom mig. 
- M.. Mathilda? hörde jag honom säga. Jag vände mig om och log emot honom.
- Ja, vad är det? frågade jag försiktigt.
- Jag... det funkar inte. Jag vill göra slut, sa han och sedan gick han iväg. Jag slutade andas och kollade rakt fram. Hur han gick iväg med nerböjt huvud. Jag kunde inte gråta, ingenting. Jag satte mig ner på golvet och påminde mig själv att andas. Jag lutade ner huvudet mellan knäna, och jag kände hur några tårar till slut letade sig fram.

Jag satt på golvet i 5 minuter innan jag känner en hand på mina axlar. Jag kolla försiktigt upp och ser att det är Justin. 
- Kom, du kan inte sitta här. Vi tar en promenad... sa han tyst. Jag kunde inte prata, så det enda jag gjorde var att nicka.

Han drog upp mig från golvet och tog på sig sina skor, och sedan gick vi ut. Vi gick tysta bredvid varandra och gjorde inget annat än att gå. Vi kom till en park där vi satte oss på en bänk. Jag kände hur tårarna började komma, så jag lutade mig försiktigt ner mot hans axel och började storgråta. Han la sin arm om mig och drog mig tätt intill honom. Jag kände mig trygg och... säker i hans famn. Vi satt på bänken länge, utan att prata. Det var så skönt. Efter 20 minuter kollade jag upp mot honom, och jag sträckte på nacken. Han lutade sig framåt och kysste mig. Den här gången kändes det faktiskt... rätt. Vi avslutade kyssen och sedan satte han mig i sitt knä och höll om mig. 

Justins perspektiv:

Kan man ha skuldkänslor även fast man... eller liksom. Dom hade ju gjort slut, men jag kände mig så jävla oschysst mot Chaz när jag kysste henne... Men det kändes ändå bra, för hon tvekade inte heller. Men jag borde vänta ett tag, så att hon blir... normal igen innan jag kan säga hur jag känner. 

Helt plötsligt började hennes mobil ringa. Hon tar upp den och svarar. Jag tror det var Christal, för hon började berätta allt som hade hänt. Jag drog henne tätt intill mig och bara satt där på bänken. 


Bra eller dålig? Haha, någon som tycker det var bra att dom gjorde slut? ;)


Wherever you are, episod 29

Efter att vi suttit på Christians rum i säkert 2 timmar, började jag undra hur det var med Caitlin. Jag gick ner till vardagsrummet, men där fanns inte en enda människa. Jag gick till hallen och såg en lapp på dörren. Det stod: vi har stuckit ut för att ha lite skoj, ring inte!. Jag skrattade och gick upp igen. När jag kom upp så var inte Christian, Chaz eller Clara. Jag gick runt i huset, men hittade dom aldrig. Vart hade alla tagit vägen?

 

När jag hade letat i 10 minuter bestämde jag mig för att gå på toa. När jag öppnar dörren var det alldeles mörkt, så jag tänder lyset och då ser jag Clara, Chaz och Christian sitta på golvet och... sova. Haha, skulle dom skrämma mig eller? Jag sprang till Christians rum och letade i hans byrå, jag vet att han har en mask här någonstans... Där var den! Jag sprang tillbaka till badrummet och släckte lyset. Jag tog fram min mobil och satte på lampan där. Jag betade på Chaz och satte lampan under ansiktet.

Han kollade förvånat runt omkring sig, och sedan kollade han på mig. Han började skrika som en tjej så Clara och Christian  hoppade förskräckt upp. Sedan såg dom på mig och började skrika dom också. Jag tog av mig masken och började asgarva. Efter några sekunder började även Clara och Christian skratta. Jag tror att Chaz var i någon sorts chock, men efter ett tag började han också skratta. Vi låg på golvet och skrattade ett bra tag, tills vi hörde ytterdörren öppnas. Alla blev tysta och kollade på varandra.

Vi hörde steg i trappan, och mitt hjärta började klappa hårt. Helt plötsligt kommer Ryan in och när han ser oss 4 på golvet, livrädda, började han skratta. Vi kollade på varandra, och sedan började vi skratta igen. Den här kvällen var faktiskt kul! Undra bara vart Mathilda och Caitlin tagit vägen...

- Vet ni vart Mathilda och Caitlin stuckit? frågade Chaz precis när jag tänkte på det.
- Det satt en lapp på dörren att dom stuckit ut och vi skulle inte ringa, svarade jag och gjorde en konstig mig. Clara började asgarva. Jag log emot henne, hon var rolig. Tur att Christian hade hittat en tjej som hade samma... dåliga humor som honom. Vi satt alla och pratade på golvet ett tag, och när jag kollade på klockan var hon 3 på morgonen. Oj, mumlade jag tyst för mig själv.
- Asså, vi kanske borde ringa Caitlin eller Mathilda så vi vet att dom är okej... klockan är liksom 3 på morgonen... sa jag till alla. Jag fick nickningar till svar.
- Vem ska ringa då? frågade Christian, sedan gäspade han stort. - Bara så ni vet så kan ni sova här, ni vet vart gästrummen är. Kom Clara, vi går och lägger oss. God natt! sa Christian och drog upp Clara. 
- Öh, han brydde sig inte så mycket... sa Ryan och flinade. Jag log och skakade på huvudet, sedan tog jag upp telefonen och skrev in Caitlins nummer. Efter några signaler svarade hon.
- Ah det är Caitlin?
- Hej. Det är Justin, vart är ni? sa jag lugnt.
- På en fest, men vi är på väg hem nu. Kom nu Mathilda, hörde jag henne säga. Puh, dom är okej åtminstone. 
- Ah bra, kom hem till dig med Mathilda också, vi ska sova här, sa jag och la på. 
- Vart var dom? frågade Chaz och spärrade upp ögonen som han alltid gjorde när han var trött. Jag började att skratta, sedan svarade jag:
- Dom var på en fest, men dom kommer hem snart. 
- Aha, okej, svarade Chaz. Vi satt tysta i någon minut, sen gick vi ner till vardagsrummet och la oss i en varsin fåtölj. Vi satt och pratade jättelänge. Jag hade verkligen saknat dom... även fast det var en vecka sen jag såg dom sist. Efter 10 minuter sov Ryan och Chaz. Jag skrattade lite lätt, sedan somnade även jag.

Mathildas perspektiv:

Vi hade verkligen kul på den där festen jag och Caitlin. Jag hoppas att Caitlin inte tänkte för mycket på Jason... När vi kom hem så var det alldeles tyst i huset. Vi skulle gå och sätta oss i vardagsrummet, men där låg killarna och sov. Vi började fnittra, och sedan sa Caitlin att hon skulle hämta en sak. Hon gick till köket och öppnade kylskåpet. Hon tog ut något och sedan stängde hon kylen och kom tillbaka. Hon höll i sprutgrädde. Jag började skratta, men höll mig för munnen för att inte väcka killarna.

Jag tog upp mig mobil och började filma. Caitlin gjorde mustascher, skägg och polisonger. Jag trodde jag skulle dö av skrattanfall. När vi var klara sprang vi upp till Caitlins rum och slog på hennes dator. Hon loggade in på youtube och la upp filmen. Efter 5 minuter hade videon redan fått över 2000 views. Vi började skratta så att vi föll ner på golvet. Tur att inte Caitlins föräldrar var hemma... När vi lefat och skrattat på golvet i några minuter hör vi hur dörren öppnas. Där står Chaz, Justin och Ryan och kollar argt på oss. Caitlin kollade på mig, och vi började skratta ännu mer. 

- Vart har ni varit?! sa Justin.
- Haha, på en fest, svarade Caitlin och jag samtidigt.
- Asså, är ni fulla eller? sa Ryan och kollade snett på oss.
- Va? Nej? Vi har bara jävligt kul, skrattade Caitlin som svar. Jag skrattade med henne. Killarna skakade på huvudena och gick till gästrummen. 

Caitlin reste sig från golvet och gick till sin garderob och gav mig en t-shirt som jag kunde sova i. Jag tackade och log, sedan gick jag och kollade i vilket rum Chaz låg i. Jag gick in i rummet och la mig bredvid honom. Han pussade mig på pannan, sedan somnade. När klockan var 6 på morgonen vaknar jag stört över att jag ligger på golvet. Chaz låg och sprattlade i sömnen... Förmodligen drömde han nått. Jag skakade på huvudet och gick ut till korridoren. Jag gick in i närmsta rummet, och brydde mig inte om att kolla om vem det var. Jag gick och la mig i sängen.

Jag somnade på en gång, men vaknade sedan av att Chaz skakade om mig hårt. Jag kollade nyvaket upp, sedan kollade jag på min vänstra sida. Där satt Justin och stirrade på mig...


Wherever you are, episod 28

- Justin, om du någonsin rör henne igen, så... kan något hända. Jag vill inte skada dig, men Justin. Hon är min flickvän och du är min bästavän. Jag måste kunna lita på dig? sa Chaz.
- Jag lovar, inget ska hända, svarade jag lugnt. Vi gjorde vårt handslag, och sedan kom Mathilda emot oss. Vi började snacka om allt möjligt och helt plötsligt ringde min telefon. Jag svarade, och det var...



Caitlin. Konstigt, vad ville hon mig? Jag svarade:

- Ah det är Justin? 
- H-hej. D-det är C-caitlin, hörde jag henne säga. 
- Men vad har hänt? Varför gråter du? sa jag chockat och jag såg att Mathilda och Chaz kollade på mig.
- Jason... har gjort slut med mig... sa hon och snyftade. 
- Jag kommer till dig, sa jag snabbt och la på. Mathilda och Chaz gav mig en frågade blick, och jag berättade vad som hänt. Båda reste sig upp och gick efter mig. Vi stack hem till Caitlin och där satt hon i soffan och grät. Jag gick fram till henne och kramade henne.
- Varför tog det slut? frågade jag efter en stund.
- H-han trodde a-att jag fortfarande hade känslor för d-dig. Men jag har inte det, sa hon och grät.
- Asså, kan ni killar gå ut så att jag och Caitlin kan prata? hörde jag Mathilda säga. Jag släppte Caitlin och gick upp till Christians rum med Chaz. När vi öppnade dörren till rummet såg vi Christian och Clara ligga i sängen och... grovhångla. Dom hade inte märkt att jag och Chaz hade kommit in, så vi kollade på varandra och började asgarva. Dom flög upp ur sängen och blev alldeles röda i ansiktet. Efter ett tag (när vi hade skrattat klart) började vi spela xbox och hade det trevligt.

Mathildas perspektiv:

När killarna hade gått upp kramade jag Caitlin, länge. Jag visste ju precis hur hon kände sig. Jag hade känt precis samma känsla samma dag, för någon timme sen. Jag började prata med henne, och efter ett tag började vi skratta. Vi pratade om olika saker och efter ett tag slutade Caitlin gråta. Vi bestämde oss för att dra ut och ha kul, så vi lämnade en lapp på dörren till Justin och Chaz. Det här ser jag fram emot, Caitlin är verkligen en underbar vän!

Justins perspektiv:

Efter att vi suttit på Christians rum i säkert 2 timmar, började jag undra hur det var med Caitlin. Jag gick ner till vardagsrummet, men där fanns inte en enda människa. Jag gick till hallen och såg en lapp på dörren. Det stod: vi har stuckit ut för att ha lite skoj, ring inte!. Jag skrattade och gick upp igen. När jag kom upp så var inte Christian, Chaz eller Clara. Jag gick runt i huset, men hittade dom aldrig. Vart hade alla tagit vägen?


Haha, asdålig episod! Ska bort ikväll, så det blir mer... inatt. ;)

Wherever you are, episod 27

"Nej... någon aning om var han kan vara?". Jag suckade efter att jag skickat smset... Jag fick svar efter någon minut: "Han kanske är på stranden?". Åååh, varför tänkte ja inte på det?! Såklart att han är där! Jag vände om och gick i rask takt till stranden. När jag kom dit såg jag en kille sitta på en stol och gråta. Jag sprang dit, men jag visste inte vad jag skulle säga. Hade jag kanske känslor för Justin?



- Chaz... förlåt! sa jag tyst och gick och satte mig bredvid honom. Han sa inte ett ord. Han kollade inte ens på mig. Han satt så i säkert 5 minuter, innan han vände huvudet och kollade på mig. Hans ögon var alldeles röda och det kändes som att någon sköt mig när jag såg hur ledsen har var. Ledsen över något jag hade gjort.
- Mathilda... sa Chaz och harklade sig.
- J-ja..? svarade jag och kände hur tårarna började rinna.
- Det funkar inte. Jag kan inte lita på att du och Justin inte gör något mer med varandra. Och jag vill... inte förlora honom som vän för att han sårar mig. Och... det funkar inte med att vi bor så långt ifrån varandra. Förlåt... sa Chaz och reste sig sedan. Han kysste mig på pannan, sedan gick han iväg. 
- Chaz! Du kan inte göra såhär, skrek jag efter honom. 
- Jo, det kan jag. Jag är ledsen, men jag blir sårad faktiskt. Du kanske inte trodde att jag hade några känslor? Att jag var en person som man kan leka med? skrek Chaz tillbaka. Han hade vänt sig om och såg verkligen ledsen ut.
- Chaz, du vet att jag inte gjorde det med flit. Jag var bara ledsen över att du inte... pratade med mig pga den där VÄN-kramen. Du får inte, jag... jag gillar dig, och... du får bara inte! skrek jag tillbaka. Jag stod och storbölade på stranden. 
- Mathilda. Hur ska jag kunna veta att det inte händer igen? fortsatte Chaz. Han skrek inte den här gången.
- J-jag vet att det inte kommer hända igen! skrek jag. Jag kanske inte hade känslor för Justin. Han var mer som en.. väldigt bra vän. Tänk om han slutade prata med mig pga att Chaz dumpade mig? Jag började gråta ännu mer. 
- Mathilda... nej. Det funk... Eller vafan! Om du sårar mig en gång till är det slut! sa Chaz och gick emot mig. Jag sprang till honom och hoppade upp i hans famn. Han kysste mig och jag besvarade kyssen. Vi gick över till hångel, och vi stod där i 5 minuter. Helt plötsligt hör vi ett knak bakom oss. Vi slutar att hångla och vänder oss om. Där stod Justin och grät. Vad har hänt nu då?

Justins perspektiv:
(Lite tidigare)

Efter att Chaz och Mathilda hoppat ut så åkte jag, Ryan och Christal hem till Christal. Vi satt där och snackade, och efter ett tag smsade jag Mathilda för att se om hon hittat Chaz. Hon hade ingen aning, så jag kom på. Han kanske hade gått till stranden? Där vi träffade Christal och Mathilda. Jag smsade henne att han kunde ha gått dit, och efter det fick jag inget svar. Jag satt kvar hos Christal ett tag till, men sedan beslöt jag mig för att sticka till stranden. När jag kom dit hörde jag hur det var några som skrek på varandra. Var det Chaz och Mathilda? Jag gick närmre, och jag hade rätt. Jag kände hur jag började gråta. Mathilda skrek att det aldrig skulle hända igen att hon kysste mig. När hon sa det så kändes det... som om att jag bara ville försvinna. Jag gillade verkligen en tjej, som var förälskad i en annan. Lika bra att jag skjuter mig själv. Sedan började Chaz säga något om att han inte skulle veta om det hände igen. Jag spetsade öronen, dumpade han henne? Mathilda skrek något tillbaka, och helt plötsligt hoppade hon upp i hans famn och dom stod där och kysste varandra. 

Det var som att någon puttade mig ut för ett berg. Jag skulle vända mig om, och såklart så låg det en kvist där. Det knakade jättehögt, så Chaz och Mathilda vände sig om och kollade på mig. Helvete, jag hade fortfarande tårar i ögonen. Jag torkade bort tårarna, och sedan ser jag att Chaz började gå emot mig. Okej, om han slår mig nu, har jag ingen aning om vad han ska göra. 

- Justin, om du någonsin rör henne igen, så... kan något hända. Jag vill inte skada dig, men Justin. Hon är min flickvän och du är min bästavän. Jag måste kunna lita på dig? sa Chaz.
- Jag lovar, inget ska hända, svarade jag lugnt. Vi gjorde vårt handslag, och sedan kom Mathilda emot oss. Vi började snacka om allt möjligt och helt plötsligt ringde min telefon. Jag svarade, och det var...

 


Wherever you are, episod 26

- Haha, vilken mamma du är då! Men det gör jag så gärna, svarade mamma. Sedan återgick hon till att dricka sitt kaffe. När jag var klar med frukosten gick jag upp och borstade tänderna. Jag tittade in i mitt rum och Chaz sov fortfarande. Jag pussade honom på munnen och sedan stack jag ner till bussen.



Bussen skulle precis gå, men när busschauffören såg mig springa stannade han. Jag hoppade på bussen och satte mig längst bak bredvid Christal. Vi började prata lite smått, och jag var nära på att försäga mig. När vi var framme vid skolan stack vi in och började första lektionen. Dagen fortsatte, och när vi var på väg till vårat klassrum för att sitta och prata, hör jag hur alla tjejer börjar skrika. Jag och Christal kollar på varandra, men fortsätter att gå. Helt plötsligt hör vi att skriken kommer närmre så vi kollar bak. Där kommer Chaz, Ryan och Justin springandes. Vi började asgarva. Dom sprang ännu snabbare, och när dom kommit fram till oss tog Chaz min hand och Ryan tog Christals hand och började springa igen. Vi sprang enda ut till parkeringen, och där stod Justins bil. Han låste upp den och vi sprang in i bilen och stängde dörrarna. Justin startade bilen och började köra iväg. Vi pustade ut, men efter ett tag började Christal skrika. Vi kollade alla på henne, men sedan kom jag på varför hon skrek - Ryan var här. Jag log och skakade på huvudet. Helt plötsligt vänder hon sig om och tittade på mig. Hon började sedan prata:

- Visste du om det här?
- Haha, ja, dom kom till mig igår kväll, men jag fick inte säga något till dig, för Ryan ville överraska dig, sa jag och blinkade med ögat. Hon nickade och log, sedan vände hon sig om till Ryan. Jag la mitt huvud på Chaz axel och blundade med ögonen. Efter någon minut kom jag på, hur ska det bli med skolan?
- Men hallå, hur ska vi göra? Vi måste ju tillbaka till skolan, sa jag  snabbt.
- Det är chill, vi pratade med eran rektor och hon sa att det var okej, sa Chaz och log.
- Aww, ofta ni frågar, sa jag och skrattade en stund.
- Ofc. Måste ju spendera så mycket tid som möjligt med dig! sa Chaz och pussade mig på näsan. Jag log, men sedan tittade jag fram till Justin. Han satt där med en ledsen min. Jag tog min hand på hans axel. Han kollade bak och log emot mig.
- Det är lugnt Justin, du kommer också träffa någon som INTE gillar dig pga att du är en kändis... sa jag och log.
- Mmm, var hans enda svar. Jag kollade på Chaz, men han gjorde ingen min.

Jag lutade tillbaka huvudet och började sedan prata:
- Okej, ni två måste sluta vara så jävla tjuriga på varandra. Dom kollade på mig med en konstig blick, men sedan började Justin prata.
- Asså. Jag har sagt förlåt Chaz, det ska inte hända igen! 
- Jag bryr mig inte, man kysser inte ens bästa väns flickvän, sa Chaz kort.
- Chaz... det var inte bara Justins fel. Jag liksom... besvarade... kyssen... sa jag och kollade ner. Efter ett tag kollade jag upp på Chaz. Jag såg en tår falla från hans öga. Jag torkade bort den med tummen. 
- Justin, stanna bilen, sa Chaz helt plötsligt. Justin stannade och tittade frågandes på honom.
- Vart ska du? frågade Ryan oroligt.
- Bort från dom här 2, sa Chaz och klev ur. Han smällde igen dörren, och sen var han borta. Jag tittade på Justin, och sedan öppnade jag dörren och sprang ut. Jag såg honom inte någonstans. Jag sprang i 20 minuter och letade efter honom. Jag fick sedan ett sms, från Justin: "Har du hittat honom? :(", jag svarade snabbt: "Nej... någon aning om var han kan vara?". Jag suckade efter att jag skickat smset... Jag fick svar efter någon minut: "Han kanske är på stranden?". Åååh, varför tänkte ja inte på det?! Såklart att han är där! Jag vände om och gick i rask takt till stranden. När jag kom dit såg jag en kille sitta på en stol och gråta. Jag sprang dit, men jag visste inte vad jag skulle säga. Hade jag kanske känslor för Justin?

Wherever you are, episod 25

Hon reste sig och gick satte sig bredvid mig i sängen. Hon lutade sitt huvud emot mig, och jag la min arm om henne. Vi satt så i säkert 10 minuter, tills jag hörde hur ytterdörren öppnades igen. Jag kollade på klockan, hon var tjugo i tio... Jag hörde hur någon gick upp för trappan, och helt plötsligt öppnades dörren. Jag blev förstelnad när jag såg vem det var...



Chaz. Vad gör han här? Bakom honom stack Ryan fram huvudet. Jag släppte fort armen om Mathilda som satt alldeles stilla bredvid mig. Jag kollade på Ryan, han skakade besviket på huvudet. Mathilda flög upp och sprang fram till Chaz.

- Jag lovar dig, han tröstade mig bara! sa Mathilda med gråten i halsen. Chaz sa ingenting, utan stirrade bara på mig. 
- Chaz. Jag tröstade henne för att hon var ledsen för att du inte var här, det var det enda. Och det där med att jag kysste henne... vet jag inte hur jag ska förklara mig... sa jag och kollade honom i ögonen. Chaz började gå emot mig och jag reste mig från sängen. Han höjde handen, och precis när han skulle slå mig så drar Ryan bak Chaz. Han ställde sig emellan oss båda och pratade med oss.
- Skärp er. Sluta sloss, ni är för fan bästa vänner.
- C-chaz... Sluta... hörde jag Mathilda säga tyst vid hörnet. Chaz gick emot henne sakta, och när det var ca 3 meter emellan dom sprang Mathilda och hoppade upp i hans famn. Jag kände hur det högg till i hjärtat. Varför har jag sumpat alla chanser för?

Mathildas perspektiv:

Jag var så glad över att han var här. Jag som hade tänkt åka till honom, precis som i drömmen. Jag kramade om honom, hårt. Han kramade mig tillbaka, och jag kände hur min tårar droppade i hans nacke. Han släppte ner mig och kysste mig på munnen. Vi stod säkert så i 2 minuter, sedan släppte han taget och kramade om mig igen.

- Förlåt... jag skulle inte ha lämnat dig... viskade han i mitt öra.
- Det är inte ditt fel, viskade jag tillbaka.
- Okej, turturduvor, kan vi dra hem till Christal också eller? Jag vill träffa henne! sa Ryan och lät glad. 
- Ryan, hate to break the news, men klockan är tio i tio. Jag tror hon sover nu eftersom att vi har skola imorgon, och hon sover alltid över om hon lägger sig försent, sa jag till honom. Hans leende försvann... - Men ni kan ju alltid träffas imorgon! sa jag och lät glad. 
- Ah visserligen, men ändå... SÄG INTE ATT JAG ÄR HÄR! Jag vill överraska henne! sa Ryan och log. Vi nickade och sen satte sig Chaz på golvet. Han drog ner mig i hans knä och jag lutade huvudet mot hans bröstkorg. Alla 4 satt och pratade ett bra tag, och när jag kollade på klockan fick jag panik! Hon var redan halv elva!
- Öhm, hur länge ska ni stanna här? frågade jag försiktigt.
- I en vecka! sa Chaz och var jätteglad.
- Va?! Men har ni inte skola?! frågade jag förvirrat.
- Haha, jo, men vi tog ledigt! sa Ryan och log. 
- Åååh, fan va glad jag blir! skrek jag nästan rakt ut och slängde mig i Chaz famn. Han kramade om mig och skrattade.
- Men... ska inte du sova då? Eftersom att du har skola imorgon? frågade Justin och kollade på mig.
- Jo... men vi kan väl ses imorgon? frågade jag snabbt.
- Ja såklart, vi ska ses varenda dag! sa Chaz och kysste mig. 
- Så bra... Men. Det är för sent för er att gå hem, så ni kan få sova här om ni vill. Alla tre asså... sa jag och kollade runt på dom.
- Finns det rum då? frågade Justin. 
- Ah, ni 2 kan sova i mina brorsors sovrum, dom kommer ändå inte hem förrän om 1 månad eller nått, sa jag och blinkade.
- Men vart ska jag sova då? frågade Chaz oroligt. Alla började skratta.
- Vad tror du? frågade Ryan och skrattade. Han slog Chaz löst på armen.
- Ahaaaa! Smart där, sa Chaz och skrattade.

Jag visade killarna var dom kunde sova, och sen gick jag och bytte om till pyjamas. Jag gav killarna en varsin tandborste och sedan gick jag och hämtade min egen. Jag var själv på toan och stod i endast trosor och ett linne. Jag borstade tänderna, och helt plötsligt kommer Justin in.

- Oj förlåt, jag väntar, sa han och gick ut igen.
- Justin, jag borstar bara tänderna. Kom in, sa jag och log. Han gav mig ett leende och gick in igen. Han stod bakom mig hela tiden, och jag tror att han stirrade på min rumpa. Jag vände mig och hade rätt. När han såg att jag vänt mig om kollade han upp och log ett leende. Jag kunde inte låta bli att skratta. Jag kastade tandkräm i ansiktet på honom. 
- Vafan göru? sa Justin och skrattade hysteriskt. 
- Jag... jag vet inte, förlåt! sa jag medan jag skrattade. Jag gick och hämtade en handduk och gav till Justin. När jag borstat klart tänderna gick jag in till mitt sovrum, och där låg Chaz redan i sängen och sov. Han måste vara trött, tänkte jag och log. Jag la mig i sängen och somnade ganska snabbt.

Nästa morgon:

Jag vaknade av alarmet. Fyfan va trött jag var. Jag gick upp och öppnade garderoben. Vad skulle jag ha på mig idag då? tänkte jag för mig själv. Jag tog på mig ett par tights och en tunika, sedan gick jag till toaletten och plattade mitt hår. När jag var klar med det gick jag ner och satte mig vid bordet. Mamma hade redan dukat fram allting. Vi satt nere och pratade lite och sedan kom jag på att fråga:

- Jobbar du idag?
- Nej, är ledig hela dagen, svarade mamma och log.
- Okej, kan du säga till killarna när dom vaknar att jag stack till skolan, och att Chaz ska va hemma senast kvart över två idag? fortsatte jag och blinkade med ögat.
- Haha, vilken mamma du är då! Men det gör jag så gärna, svarade mamma. Sedan återgick hon till att dricka sitt kaffe. När jag var klar med frukosten gick jag upp och borstade tänderna. Jag tittade in i mitt rum och Chaz sov fortfarande. Jag pussade honom på munnen och sedan stack jag ner till bussen. 


Bra/dålig? :)

Wherever you are, episod 24

Jag ropade hej då och började springa. Jag öppnade grinden och kom ut på gatan. Jag kollade åt båda håll och åt vänster ser jag en tjej gå. Jag sprang allt jag hade fram till tjejen och tog tag i armen så att hon vände sig om. Men, det var inte Mathilda... Det var...

 

Någon helt annan än vad jag trodde. En blond tjej med blåa ögon. Hon stod och stirrade på mig, och jag log ett tveksamt leende.

- Eh, ursäkta. Du var inte den jag trodde du var... sa jag och vände mig om. Sedan tänkte jag en stund. Jag kunde ju alltid fråga om hon ville kanske prata eller något? Fast det kanske var fel? Äh, det var värt ett försök. När jag vände mig om igen stod tjejen och kollade på mig, fortfarande.
- Eh... hallå? sa jag och knäppte med fingrarna framför hennes ansikte. Hon blinkade till och sen började hon skrika. 
- OMB, DU ÄR JUSTIN BI..... jag tröck för handen för munnen, precis som jag hade gjort på Christal den där dagen på stranden. 
- Sluta skrika... sa jag lugnt och försiktigt. Sen... Nej det kanske inte var så bra att möta en annan tjej när jag gillar en annan. Jag ångrade mig, jag tog bort handen och sa lite snabbt:
- Förlåt för det där. Jag måste gå nu, roligt att träffas! 

När jag vände mig om kände jag hur hon drog mig i armen så att jag vändes om igen, sen kände jag hennes läppar mot mina. Va fan höll hon på med? Innan jag hann avsluta kyssen hörde jag hur det lät massa klickljud. Jag slutade att kyssa henne och kollade upp. FAN! Massa paparazzis! Helvete. Jag gav tjejen en blick, sen började jag springa. Jag hörde hur alla paparazzis började springa efter mig så jag sprang ännu snabbare. Efter ett tag hörde jag även massa skrik - fans. Jag vände tillbaka huvudet och tittade bak. Dom var hur många som helst! Helt plötsligt springer jag in i någon, och jag ramlar ner på marken. Jag reser mig snabbt upp och säger förlåt, sedan börjar jag springa igen. Människan jag sprungit in i tog tag i min arm och sprang upp för en trappa, jag kände igen den. Jag kollade upp på personen och såg att det var Mathilda. Hon låste upp dörren och drog in mig i huset.

- T... tack, sa jag andfått och log.
- Hur jävla dum är du inte?! frågade hon argt.
- Vaddå? svarade jag förvånat.
- Är du så dum att du är på stan utan livvakt?! sa hon argt.
- Eh, jaha... Jag trodde jag skulle klara en dag utan det, sa jag och log blekt. 
- Du är ju dum. Och svettig, gå upp och duscha. Tredje dörren till vänster, sa hon och gick upp för trappan. Jag följde efter. Hon visade mig badrummet, sedan gick hon in i ett annat rum. Förmodligen hennes eget. Jag gick in i badrummet och tog av mig kläderna och började duscha. 

Mathildas tankar:

Jag satte mig vid datorn och loggade in på twitter. Kollade runt lite, eftersom att jag inte suttit vid datorn ett tag. Efter ett tag blev jag sugen att kolla hur många följare jag hade. Jag gick in på min profil och tappade hakan. Från 200 till 28'000! Hur kan människor vara så besatta av en människa? Tänkte jag snabbt innan jag skrev ett tweet:
Jag saknar dig @ChazSom3rs. Ring mig! Undra om han skulle göra det... Jag stängde ner twitter och slog på lite musik, helloooo Usher! OMG spelades och jag höjde ljudet. Jag la mig i sängen och började läsa en skvaller-tidningen. Jag bläddrade sakta, och helt plötsligt kom en bild upp när Justin och Jasmine kysser varandra. Var det den kyssen hon menade? Haha, varför skulle jag ens bry mig? Jag fortsatte att läsa tidningen och helt plötsligt slogs dörren upp. Där stod Justin med handduken runt höften. Mina ögon gled ner mot hans mage och jag tror att... jag slutade andas. Justin gick närmre mig och knäppte med fingrarna framför mina ögon. Jag ruskade på huvudet och fortsatte att läsa i tidningen. Justin gick till det andra hörnet i mitt rum och började klä på sig. Jag kunde inte låta bli att kolla, så då och då sneglade jag dit. Awwww, han hade rosa kalsonger! Men, Mathilda, sluta! 

Justins perspektiv:

Jag tror inte Mathilda märkte att jag märkte det, men jag såg att hon kollade på mig när jag bytte om. Jag började flina och sedan när jag var klar satte jag mig vid hennes säng kant. Vi började prata om olika saker, och helt plötsligt hoppar båda till - ytterdörren öppnades. Det var någon som skrek, förmodligen hennes mamma. Mathilda reste sig upp och gick till dörren, hon vände sig om och frågade:

- Ska du följa med ner eller? Du kan få käka här om du vill. 
- Öh, ah visst, sa jag och gick efter henne. Vi gick ner för trappan och jag hälsade på hennes mamma. Hon frågade om jag var Chaz och när hon sa det kollade jag på Mathilda. Hon såg så ledsen ut.. Jag förklarade vem jag var och sen gick vi in och hjälpte till med maten. Efter en halvtimme kom hennes pappa hem och vi satt alla och åt mat och hade det trevligt. 

När jag och Mathilda ätit upp gick vi och ställde tallrikarna på diskbänken och sedan gick vi upp. Jag gick och satte mig i sängen och Mathilda i data-stolen. Hon började helt plötsligt gråta.

- Mathilda, var är det? frågade jag oroligt.
- Jag tror Chaz kommer... dumpa mig pga kyssen... sa hon mellan alla tårar. Hade hon berättat? Helvete!
- Va? Nej... det tror jag inte, han gillar dig, sa jag lugnt tillbaka.
- Men ändå... sa hon. Hon reste sig och gick satte sig bredvid mig i sängen. Hon lutade sitt huvud emot mig, och jag la min arm om henne. Vi satt så i säkert 10 minuter, tills jag hörde hur ytterdörren öppnades igen. Jag kollade på klockan, hon var tjugo i tio... Jag hörde hur någon gick upp för trappan, och helt plötsligt öppnades dörren. Jag blev förstelnad när jag såg vem det var...


Wherever you are, episod 23

- Chaz, snälla! nästan skrek jag. En gammal tant med en hund kollade upp på mig, jag log ett stressat leende mot henne och sedan gick jag vidare.
- Jag vet inte Mathilda...



- Chaz, snälla. Jag vet att jag gjorde fel, men det bara hände... sa jag tyst.
- Och hur vet jag att det inte kommer hända igen? Jag kanske förlåter dig och sen händer det igen? Jag vet inte vad jag ska säga Mathilda, och jag måste gå nu. Vi får pratas vidare senare, hej då, sa Chaz snabbt. Helvete...
Jag skickade iväg ett sms till Christal och frågade om vi skulle göra något och hon svarade på en gång. Jag läste smset och blev genast glad, hon sa att det gick. Jag började gå mot hennes hus men innan jag öppnade grinden kände jag hur någon tog tag i min arm. Hur många gånger ska det här hända på en dag egentligen? Jag vände mig och och där stod Justin. Han kollade ledset på mig.

- Förlåt Mathilda, jag skulle inte kysst dig... sa han tyst.
- Asså Justin... bara... håll dig borta ett tag, okej? sa jag och gick in.

Justins perspektiv:

Är alla chanser slut nu eller? Jag sprang till en affär och köpte en bukett blommor, sen sprang jag tillbaka till Christals hus. Jag plingade på och Christal öppnade. Hon kollade förvånat på blommorna, sedan ropade hon på Mathilda. Mathilda kom ut och blev lika förvånad som Christal.

- Varför blommor Justin? frågade hon.
- För att... det är ett sätt att säga förlåt på? svarade jag och log ett fejksmile. 
- Ah.. tack. Vill du komma in? frågade hon sedan och kollade mig i ögonen. Hennes ögon glittrade och stod och stirrade på dem ett långt tag. 
- Juuuusstiiiiin! hörde jag Mathilda säga.
- Eh, ah visst! rodnade jag och svarade. Hon skakade på huvudet och öppnade dörren. Jag gick in och såg mig om, Christal bodde verkligen fint. Jag kollade upp i taket, och helt plötsligt går jag in någon. Jag tittade förskräckt upp och såg en kille. Det här skulle inte Ryan gilla...

- Öh, oj förlåt, sa jag snabbt.
- Det är lugnt, svarade killen.
- Vad heter du, eller liksom. Vem är du? frågade jag och kollade på honom.
- Chris, jag är Christals brosa, sa han och skrattade.
- Jaha! Jag trodde du var någon annan kille, sa jag och skrattade.
- Vaddå, är det du som är Ryan? frågade Chris och kollade på mig. 
- Haha, nej, jag heter Justin, svarade jag och log.
- Ahhh.... jag känner igen dig från någonstans... sa Chris och kollade fundersamt på mig. - Men vänta, är inte du känd!? frågade han och stirrade med öppen mun.
- Känd och känd, folk vet vem jag är åtminstone, sa jag och skrattade.
- Wow, coolt... Att du är här i mitt hus asså! Aja, om du vill till Christals rum så går du upp för trappan och sedan första dörren till vänster. Fast om du inte vill vara med dom kan du spela xbox med mig om du vill! sa han och kollade hoppfullt på mig.
- Xbox dude! Vad har du för spel? frågade jag glatt. 
- Vi kan köra typ... HALO? frågade Chris och började gå till vardagsrummet.
- Ah, nice! sa jag och gick efter. 

Vi satt där och spelade i säkert 3 timmar. Vi var lika bra, så det var svårt att vinna. Efter ett tag så kom Mathilda och Christal ner för trappan. Dom började gå till hallen och jag hörde hur dörren öppnades och någon gick ut. Jag kollade bak och såg att Christal stod kvar. Jag pausade spelet och sa till Chris att jag var tvungen att dra. Han nickade och log, sedan började han spela igen. Jag sprang ut till hallen och tog på mig skor och jacka. Jag ropade hej då och började springa. Jag öppnade grinden och kom ut på gatan. Jag kollade åt båda håll och åt vänster ser jag en tjej gå. Jag sprang allt jag hade fram till tjejen och tog tag i armen så att hon vände sig om. Men, det var inte Mathilda... Det var...

 


Sorry för dålig uppdatering! Började skriva på nästa nu.. ;)

 


Wherever you are, episod 22

- Jaha, sa hon surt och sedan vände hon sig om och gick iväg. Jag kollade på Mathilda, och stod och skrattade tyst. Jag började flina. Jag gick emot Mathilda. Hon tystnade och kollade mig i ögonen. Jag närmade mig hennes ansikte, och jag kände hur våra läppar möttes.



Mathildas perspektiv:

Okej. Han kysser mig. Vad ska jag göra? Eller vaddå vad ska jag göra? SLUTA KYSSA HONOM! 

Justins perspektiv:

Hon avbröt kyssen och kollade på mig. 

- Jag... jag är ledsen med Justin. Jag gillar Chaz... sa hon och kollade ner i golvet.
- Mathilda, jag är ledsen! Förlåt... 
- Justin.. vi kanske ska träffas en annan dag. Hej då, sa hon bara och gick iväg. OH FUCK. VARFÖR KYSSTE JAG HENNE?! Nu vill hon säkert aldrig träffa mig mer... Jag började gå ut mot skolgården för att komma till bilen. När jag precis hoppat in ser jag Jasmine gå där. Kanske skulle jag satsa på henne trots allt? Men, nej Justin. Du kan inte bara "ta" en tjej... Jag får helt enkelt vänta. Jag märkte ju att hon inte avbröt kyssen på en gång...

Mathildas perspektiv:

Jag... borde ringa Chaz och säga som det är... Jag har ju inte pratat med honom sen den där bilden... Jag tog upp telefonen och tröck in hans nummer... Efter några signaler svarade han:

- Mathilda! Tack och lov att du ringer! Förlåt så mycket för att jag överreagerade på den där bilden! Förlåt! sa Chaz. Oh boy, det här blir bara svårare och svårare...
- C... Chaz... jag måste säga en sak, sa jag tyst. Jag kände hur tårarna började rinna och Chaz började andas annorlunda. 
- Vad? frågade han osäkert.
- Jag... jag... har kysst Justin... stammade jag osäkert fram. Jag hörde hur tyst det blev i andra luren. Jag hörde ingenting... Efter några minuter undrade jag om Chaz var kvar..
- C-chaz... är du där?
- Varför Mathilda? hörde jag honom viska. Han grät också. Fan i helvete!
- Chaz, jag vet inte. Men jag känner för att åka till Kanada och prata med dig. Går det bra? frågade jag honom stressat.
- Jag... du sårade mig Mathilda... fortsatte Chaz.
- Jag vet! Och jag ångrar det, jag lovar. Snälla, förlåt mig! sa jag snabbt.
- Jag vill... jag vet inte... sa han fundersamt.
- Chaz, snälla! nästan skrek jag. En gammal tant med en hund kollade upp på mig, jag log ett stressat leende mot henne och sedan gick jag vidare.
- Jag vet inte Mathilda...

Wherever you are, episod 21

- U-ursäkta? Låta Justin vara? Jag har inte ens gjort något med honom! skrek jag henne rakt upp i ansiktet.
- Jag såg bilden på er 2. Han är fortfarande min! sa hon och kollade bitchigt på mig.
- Jaha, och vem fan är du då? frågade jag och kollade på henne.
- Vet du inte det? Det trodde jag alla visste. Det är jag som är Jasmine, tjejen som är i Baby-videon.



- Aha, och vad är det för video då? sa jag surt tillbaka. Hon kollade chockat på mig.
- Vet du inte det? Den med Justin Bieber? Det är ju där ifrån alla vet vem jag är. Han har dessutom kysst mig, i en bil. Det finns på nätet, du kan söka på: Justin Bieber kysser Jasmine Villegas, sa hon och kollade på mig. 
- Öh, ser det ut som om att jag bryr mig någonstans om vad du just sa? frågade jag henne och gick iväg.

Skoldagen fortsatte och efter sista lektionen gick jag för att lämna mina skolböcker. På väg ut möter jag Jasmine, och hon stirrade irriterat på mig. Jag gav henne en frågade blick tillbaka, och helt plötsligt känner jag hur någon tar tag i min hand. Jag vänder mig om och ser Justin stå där och flina. Jag kollade bara surt på honom och gick iväg.

- Vad är det Mathilda?! frågade Justin oroligt.
- Ja kan du säga till din bitch-vän att sluta prata med mig? Och att hon ska sluta slå folk på käften bara för att man träffar dig... sa jag och kollade på honom. Han tog sin hand på min kind och kollade ner. Han släppte handen och kollade sedan upp på mig.
- Har Jasmine gjort det där? frågade han sedan. 
- Ja, hon kom på rasten och slog mig, sen börja hon berätta om att du och hon hade kyssts. Ser det ut som om att jag bryr mig någonstans? frågade jag och flinade.
- Eeh, tydligen inte, fick han fram.

Sedan tog han tag i min hand så att jag gick åt samma håll som honom. Han gick en bra stund innan han stannade och pickade en tjej på axeln. Jag tittade konstigt på Justin och sedan vänder sig tjejen om. Hon kollade på Justin, sedan på mig och sedan på Justin igen. Hon började le ett fejk-smile, och sedan började hon krama Justin. Justin puttade iväg henne och började bli förbannad.

- Du ska inte slå tjejer bara för att jag umgås med dom Jasmine, sa Justin irriterat.
- Va? Jag har inte ens nuddat henne? sa Jasmine. Åh, hur kan hon ljuga? 
- Ursäkta mig? Du slog till mig gaaaanska hårt på min kind ju, har du glömt det? frågade jag och stirrade på henne. 
- Jag vet inte ens vem du är, sa hon och vände sig om. Jag kände hur ilskan kokade inom mig, men jag vill inte slåss. Jag tittade på Justin, han såg fortfarande förbannad ut. Jag vände mig om jag började gå och efter någon minut kollar jag bak. Justin står och pratar med Jasmine. Helt plötsligt kollar Jasmine upp på mig och bitch-blickar mig. Sedan började hon springa emot mig. Jag visste inte vad jag skulle göra, så jag stack in på tjej-toaletten. Efter ett tag kom Jasmine in. 

- Jag vet att du är här inne. Kom ut. Jag ska säga förlåt, sa Jasmine. Jag gick sakta ut ur båset, och jag såg att hon hade gråtit. 
- Varför har du gråtit för? frågade jag förvånat.
- För att jag har försökt fånga Justins intresse hur länge som helst, men han dissade mig efter kyssen i bilen jag pratade om. Sen så såg jag bilden på er två, och jag trodde ni var tillsammans. Sen såg jag dig i matan och kom på att jag faktiskt sett dig på skolan. Förlåt... sa Jasmine och kollade ner.
- Jasmine..? Jag och Justin är inte tillsammans. Han är bara en vän, jag är tillsammans med Chaz, sa jag och log.
- VA?! sa Jasmine chockat.
- Haha, jaaaa, sa jag och skrattade. 

Justins perspektiv:

Om jag inte hade haft en sån respekt för tjejer hade jag klappat till henne vilken sekund. Fyfan va jag hatar Jasmine! Efter att Jasmine sprungit efter Mathilda satt jag på en stol och väntade på att dom skulle komma ut från toan. Helt plötsligt hör jag skratt innifrån. Efter det kommer Jasmine och efter henne kom Mathilda.
- Var har du gjort Jasmine?! frågade jag chockat.
- Nej, hon berättade bara att hon var tillsammans med Chaz och inte var intresserad av dig, så jag har alltså en chans? frågade Jasmine glatt. Jag suckade irriterat. 
- Jasmine, jag gillar inte dig. Hur många gånger ska jag säga det?
- Men... fortsatte Jasmine. 
- Nej, du har förstört mitt rykte, jag vill inte umgås med dig, förlåt. Men så är det. Till och med Scooter har sagt så, sa jag och kollade Jasmine i ögonen. 
- Jaha, sa hon surt och sedan vände hon sig om och gick iväg. Jag kollade på Mathilda, och stod och skrattade tyst. Jag började flina. Jag gick emot Mathilda. Hon tystnade och kollade mig i ögonen. Jag närmade mig hennes ansikte, och jag kände hur våra läppar möttes.

Wherever you are, episod 20

Vad har hänt Christian, säg! skrek Mathilda, och jag såg att det började komma tårar från hennes kinder. Jag kollade på Ryan, även han såg orolig ut, och hans ögon var blanka.
- Asså hon.. jag... jag vet inte hur jag ska säga det...



(Jag kom inte på något bra som kunde ha hänt henne, så allt har bara varit en dröm). 

Mathildas perspektiv:

Jag vaknade av att pappa petade på mig. Jag kollade förvirrat på honom...
- Var är jag?! 
- Hemma. I din säng... vart annars? sa pappa och flinade.
- Öh. Jaha.. Jag drömde att jag var i Kanada och hälsade på Chaz, och sen helt plötsligt kom Christian in och sa att det har hänt något hemskt med Christal... 
- Jaha... Men det var nog bara en mardröm, somna om du, sa pappa och klappade mig på axeln. Jag la mig ner i sängen igen, men kunde inte somna om... Jag låg och tänkte på drömmen... Hur kunde jag veta vad Justins pappa och lillasyster hette? Det måste ha varit att Christal har pratat om dom, och att namnen lagt sig i bakhuvudet. Helt plötsligt började jag tänka på kyssen...

Chas perspektiv:

Woooow. Jag drömde nyss värsta skumma drömmen. Att jag slog Justin? Fan, jag har varit elak emot honom... Jag måste ringa honom...

Justins perspektiv:

Jag låg och sov när jag helt plötsligt hör mobilen vibrera. Jag kollar nyvaket på displayen och ser att det är Chaz.
- Hallå? sa jag med en nyvaken röst.
- Hej, det är Chaz... är du vaken? hörde jag honom säga.
- Ja nu ja, sa jag och la mig ner på kudden igen.
- Oj just fan, det är natt! Förlåt! Men jag ville bara säga förlåt för att jag blev sur på dig. Tjejen kan ju vara vem som helst, eller..? fortsatte Chaz nervöst.
- Ehh, hehe, j-jaa! sa jag snabbt och osäkert. 
- Bra, tack Justin. Bara så du vet så saknar jag dig, och du borde komma hit med Mathilda någon gång! sa Chaz och lät glad.
- Mmmm, det skulle va kul. Men Chaz, jag har en bok-signering imorgon, jag måste sova, sa jag trött.
- Öh, ja, god natt! sa Chaz och la på. Jag suckade, men efter ett tag somnade jag igen.

Mathildas perspektiv:

När jag vaknade nästa morgon stod mitt hår åt alla håll. Jag skulle aldrig få det bra om jag inte duschade, så jag hoppade in i duschen och duschade snabbt. När jag kommit ut ur duschen tog jag på mig ett par jeans och en t-shirt. En skön och vanlig outfit! Efter det stack jag ner och åt frukost, och sedan fick jag springa till bussen. Väl på bussen satt Christal och jag berättade allt jag hade drömt. Hon blev förvånad när jag nämnde det där med att jag kysst Justin. Vad skulle jag göra? Jag skickade ett sms och frågade om Justin ville göra något när jag slutat skolan, för jag ville prata med honom... "Vad gör du vid 3? Ska vi hitta på något? :)" Efter 4 minuter fick jag svar, och det var svaret jag hade hoppats på: "Gärna! Ska jag hämta dig vid din skola? ;)". Ååååh, kan han sluta göra ";)" gubbar i smsen, suckade jag tungt. "Ah, visst, om du slutar göra ";)" smileysar... -.-". Den här gången svarade han snabbt, men skrev bara: "Hahaha, okej då..." Jag flinade lätt och gick sedan och satte mig i klassrummet med Christal.

På lunch-rasten kom det fram en tjej som var "känd" för att vara skolans bitch. Hon ställde sig framför mig och slog till mig på kinden med handflatan.
- Vafan gör du?! frågade jag och tog mig på kinden. Det brändes som fan.
- Du ska låta Justin vara! Hör du det? Han är min, sa hon och kollade malligt på mig.
- U-ursäkta? Låta Justin vara? Jag har inte ens gjort något med honom! skrek jag henne rakt upp i ansiktet.
- Jag såg bilden på er 2. Han är fortfarande min! sa hon och kollade bitchigt på mig.
- Jaha, och vem fan är du då? frågade jag och kollade på henne.
- Vet du inte det? Det trodde jag alla visste. Det är jag som är Jasmine, tjejen som är i Baby-videon.

Wherever you are, episod 19

Efter att vi stått ute gick vi in och satte oss och fikade. Justin ringde över Ryan och han kom på en gång. Justin och Ryan kramade varandra, och sedan satte sig Ryan bredvid oss och jag tog fram fika. Vi satt där och fikade, och helt plötsligt slås dörren upp - igen...



Den här gången var det Christian. Hur fan gick det här till? Varför skulle alla komma hit? 

- Asså! Jag kunde inte ringa för att... det kändes så opersonligt. Men, Mathilda, du måste hem! 
- Eh, Christian... Varför då? svarade Mathilda osäkert.
- För att... Christal har... råkat ut för en olycka, sa Christian och kollade ner. Jag såg en tår falla från hans kind. 
- Vadå för olycka?! sa Mathilda och reste sig upp. - Det måste vara något allvarligt eftersom att du gråter OCH för att du flög hit för att berätta det. Vad har hänt Christian, säg! skrek Mathilda, och jag såg att det började komma tårar från hennes kinder. Jag kollade på Ryan, även han såg orolig ut, och hans ögon var blanka.
- Asså hon.. jag... jag vet inte hur jag ska säga det...


Wow, världens längsta uppdatering! Skulle behöva lite tips på vad som kan hända.. :)

Wherever you are, episod 18

- Oh shit, förlåt!!! Jag skulle inte ha gjort så! Förlåt Justin. Snälla förlåt! Säg inget till Chaz, jag vill göra det själv! Förlåt Justin! Jag satt alldeles chockad vid hennes sängkant, men sedan fick jag kontakt med hjärnan igen.
- Öh, okej... svarade jag och gick ut. Jag gick in på mitt rum och la mig i sängen. Jag somnade snabbt.



Mathildas perspektiv:

När jag vaknade nästa morgon kom jag genast att tänka på att jag kysste Justin igår. Helvete, vad flög i mig?! Jag klädde på mig och gick ner. Där satt Justins pappa och åt frukost, jag gick in i köket och han kollade upp från tidningen. Han log och sa god morgon. Jag sa god morgon och gick och satte sig. Tallrikar och mat fanns på bordet så det var bara att hugga in! Jag satt där i en halvtimme och åt och pratade med Justins pappa.. Efter ett tag kom jag på att jag inte ens visste vad han hette.

- Asså, det här kommer låta super-konstigt, men jag glömde att fråga igår.. Vad heter du? frågade jag snabbt och rodnade.
- Vet inte du vem jag är? Jag trodde alla tjejer visste det, sa han och skrattade. - Nej men, jag heter Jeremy! sa han och log.
- Aha, ehm. Jag visste inte vem Justin va förrän min kompis Christal skrek till honom på stranden, så... Jag vet typ inget om honom, svarade jag och rodnade igen. Efter ett tag kom Justin ner och jag vågade inte kolla honom i ögonen. Han satte sig tyst ner och började äta.
- Det var då värst va ni två var tysta, har det hänt något? frågade Jeremy och kollade på oss.
- Asså.. nej, inget, svarade Justin snabbt och kollade på mig. Varför ljög han för? 
- Jag råkade kyssa Justin igår. Jag har ingen aning varför, jag bara gjorde det... Och nu är det bara lite spänt, sa jag snabbt och kollade på Jeremy. Han kollade på mig en stund och sedan sa han:
- Och ska Chaz få veta det? 
- Ja, jag vill inte ljuga för honom. Så jag ska berätta det... När kan vi åka dit förresten? frågade jag Justin. Jag försökte glömma kyssen och ville bara vara snäll, efter allt han har gjort för mig. 
- Jag vet inte. Han är ju i skolan nu. Jag kan smsa honom och fråga, men jag ska inte avslöja något! sa Justin och... vad tror ni han gör? Jo, blinkar med ena ögat. Jag blängde på honom och sa min vanliga kommentar:
- Asså, Justin, sluta flirta! När jag sagt det började Jeremy skratta, och Justin kollade argt på honom.
- Hahahaha, f-f-förlåt! Jag, hahahahahaha, ska sluta. Jag kom bara på att tänka på en rolig sak! sa han snabbt och sedan gick han ut ur rummet.

Chaz perspektiv:

Jag hade engelska och var precis på väg att börja sova, när jag plötsligt hör hur jag får ett sms. Jag tar upp telefonen och kollar; ett sms från Justin. "När slutar ni skolan, måste prata med dig". Jag var fortfarande sur på honom efter det han skrivit på twitter. Tror han att jag är dum i huvudet eller? Jag fatta att det var om Mathilda. Hur som helst så svarade jag snabbt: "Vid kvart över 2". Han svarade ganska snabbt: "Okej. Ska du hem till dig sen eller? För i så fall jag  kan ringa dig på skype". "Ja det ska jag. Ah, gör det. Men har engelska nu, sluta smsa". Jag fick inget mer svar och efter ett tag slutade jag tänka på det. När klockan blivit kvart över 2 stack jag ner till bussen och drog hem. Jag slog på datorn och startade skype. Ingen Justin inne. Jag satt och väntade i 10 minuter på att han skulle logga in, men han gjorde det aldrig. Helt plötsligt ringde det på dörren, så jag gick ner och öppnade. Jag fick en chock när jag såg vet det var... Mathilda!

- Hej Chaz! Jag vill prata med dig, sa hon snabbt. Jag sa inget, det enda jag gjorde var att gå fram till henne och krama henne. Länge. Jag hade saknat henne så otroligt mycket, så hon förstår inte hur glad jag var!
- V-vad gör du här?! fick jag ur mig.
- Jag ville träffa dig, och... säga förlåt utifall du blev sårad pga bilden. Men jag lovar, det var inget annat än en kompis-kram! sa hon och kysste mig på kinden.
- J-jag. Jag tror dig! Men hur hittade du hit? sa jag och kollade på henne.
- Justin följde med mig... så jag bor hos hans pappa med honom nu, sa hon och kollade osäkert på mig. Jag kände hur jag blev sur, men sedan blev jag glad när jag tänkte på att han faktiskt hjälp hit Mathilda.
- Aha... Men nu kan du bo här! Kom, jag ska visa dig runt! sa jag och tog henne i handen.

Efter att jag visat henne hela huset satte vi oss i min säng. Vi bara satt där och kollade på varandra. Jag började närma mig henne och sedan kysste jag henne. Hon besvarade kyssen, och vi satt där i säkert 3 minuter och kysste varandra, sen så gick det över till hångel. Hon la sig ner och jag la mig över henne. Hon avbröt sedan det hela och la sig bredvid mig. Efter ett tag la hon huvudet  på min bröstkorg och andades lugnt. 

- Hur länge ska du stanna? frågade jag snabbt.
- 3 dagar till, sa hon och ritade mönster på min tröja. Efter ett tag började jag asgarva, för det kittlades så mycket. 
- Hahahahahahaha, sluta det kittlas! skrek jag.
- Vaddå, hahahah, är du kittlig? sa hon och höjde ena ögonbrynet och flinade.
- Eeeeh, neeeeeeeeeeeeej! skrek jag och sprang ut ur rummet.
- Erkänn! skrek hon och sprang efter mig. Vi sprang runt i hela huset och skrek. Helt plötsligt öppnas dörren och in kommer Justin. Båda stannar upp och stirrar på honom.
- Eh.. Hej... sa han tveksamt, sedan gick han ut igen.
- Justin vänta! skrek jag. Han vände sig om jag sprang till honom och gav honom en kram. - Sorry för att jag har varit sur... jag är bara... Avundsjuk du vet.. sa jag och kollade ner i marken.
- Chaz, det är snarare jag som är avundsjuk på dig... Din flickvän är så jävla het! sa Justin och bet sig i läppen. Okej, det där var gränsen. Jag slog Justin på armen. 
- Men aj, vafan Chaz. Vad är det? sa Justin och höll sig för armen. 
- Sluta prata sådär! skrek jag till honom. Jag höjde knytnäven igen, men sedan kände jag hur någon drog bak mig.
- Chaz, sluta. Det var helt onödigt att slå honom, sa Mathilda och kollade på mig.
- Ja... jag... förlåt... igen Justin. Jag är bara sur över att jag inte får vara med Mathilda varenda dag... sa jag och kollade ner. 
- Det är lugnt dude, sa Justin. Han kom fram och vi gjorde vårat handslag (rofl). 
- Tack.. sa jag och log. Efter att vi stått ute gick vi in och satte oss och fikade. Justin ringde över Ryan och han kom på en gång. Justin och Ryan kramade varandra, och sedan satte sig Ryan bredvid oss och jag tog fram fika. Vi satt där och fikade, och helt plötsligt slås dörren upp - igen...


Jag uppskattar verkligen kommentarerna jag får, men kan inte fler kommentera? Det är så få tycker jag...

Wherever you are, episod 17

Jag började packa och efter en halvtimme var jag klar. Vad skulle jag göra nu då?



Jag gjorde inget annat än att kolla på tv i 2 timmar. Efter det ringde jag Kenny som kom och hämtade mig, sedan körde vi emot Mathilda. Jag sprang till hennes dörr och knackade på, efter någon minut öppnade hon. Jag stod och stirrade i 30 sek tills hon slog mig löst på armen. 

- Hallå? sa hon och flinade.
- Öh, oj. Hehe, du är så snygg så det var svårt att.. öhm, inte kolla på dig, svarade jag och rodnade.
- Sluta flirta, herregud, sa hon och himlade med ögonen. Hon gick och hämtade sin väska och gick ut. - Hallå, kommer du eller?! skrek hon när hon var nere vid bilen.
- Ah just ja! Kommer! sa jag och skrattade. Vi satte oss i bilen och Kenny började köra oss till flygplatsen. När vi kom dit, hade fansen på något konstigt sett fått reda på att jag skulle åka iväg, så det var smock-fullt med skrikande tjejer där. Jag kollade oroligt på Mathilda, och hon stod bara där med munnen öppen och stirrade. 
- Inte visste jag att du var SÅ känd, stammade hon fram. - Fyfan va coolt att jag är vän med dig! sa hon lyckligt och log emot mig. Jag blev alldeles varm av att se hennes leende.
- Haha, men nu vet du, sa jag och blinkade med ögat.
- Sluta flirta säger jag! sa hon allvarligt, men hon kunde inte hålla sig för skratt.

Eftersom att vi hade Kenny med oss så blev det inte så stora problem, så vi kom i tid till planet. Oj, undra om Mathilda blir sur över att jag beställt första klass... Jag kollade oroligt på henne ännu en gång, och hon stod med precis samma min som förra gången.

- FÖRSTA KLASS?! Daaaamn, hörde jag hon säga tyst för sig själv. Jag började garva. Hon kollade på mig med en så rolig blick, så jag började skratta ännu mer. Hon lipade åt mig och gick och satte sig. Personalen kom och pratade och efter 10 minuter skulle vi lyfta. Äntligen. Efter att vi hade varit i luften i ca 30 minuter somnade Mathilda. Jag tittade på henne en lång stund, sedan smekte jag hennes kind. Efter det somnade även jag. 

Mathildas perspektiv:

Wow... Först jättemånga skrikande tjejer sen första klass! Han är verkligen känd OCH rik. Hoppas han inte tror att jag utnyttjar honom nu, för det gör jag inte. Jag frågade ju bara, det var han som sa att han skulle följa med... Efter ett tag somnade jag, men jag vaknade lite lätt när någon rörde min kind. Det var Justin... Jag orkade inte vara bitch mot honom, så jag lät honom göra det och låtsades sova på. Var det rätt mot Chaz? Men, en hand på en kind är väl inget att bli sur över? Jag slutade tänka på det och somnade om. Helt plötsligt känner jag hur någon ruskar om mig. Jag tittar nyvaket upp och ser hur Justin ler emot mig.

- Vi är framme nu, sa han.
- Öh, jaha. Fyfan va trött jag är... svarade jag och gäspade.
- Haha, ja. Men... Du ska sätta på dig säkerhetsbältet nu, sa jag och flinade.
- Jaaaaaaaaaa, sa jag och gjorde som han sa. Vi landade efter 10 minuter. Efter det gick vi och hämtade våra väskor och sedan gick vi ut. Det var inget fan än så länge, så jag såg hur Justin pustade ut. Vi gick ut från flygplatsen och tog en taxi.

Justins perspektiv:

- Såååå... Vart ska du först? Och vart ska du bo? För du kan bo hos min pappa med mig om du vill... Så kan du åka till Chaz imorgon, sa jag och kollade på henne.
- Imorgon? Varför inte idag?! svarade hon upprört.
- För att klockan är 11 på kvällen här? sa jag och skrattade.
- Öh... jaha... Men jag sover hos dig då, sa hon och log. 
- Okej! svarade jag snabbt. Jag kände hur glad jag blev... Hon sa faktiskt ja!

Efter att taxin hade skjutsat hem oss så tog vi våra väskor och gick mot dörren. Mathilda ställde sig bakom mig, och jag plingade på. Efter någon minut kom min pappa och öppnade, han blev alldeles förvånad när han såg mig. Han sprang och kramade mig, länge. Sedan hostade Mathilda lite så han släppte mig. 

- Nämen, vem är det här då? frågade han och kollade på Mathilda och log.
- Mathilda heter jag, svarade Mathilda och log. Pappa höjde ena ögonbrynet och kollade på mig.
- Hon är inte tillsammans med mig, hon är här för att... hälsa på Chaz sa jag och kände en klump i magen. 
- Jag kan sova på ett hotell om jag inte kan stanna här, sa Mathilda oroligt och kollade på min pappa, sedan på mig.
- Nej för fan, du ska sova här! Kom så ska jag visa dig gästrummet! sa pappa snabbt för att inte jag skulle säga något. Han är bra cool, min pappa sa jag och skrattade. Jag gick in och såg på golvet. Där satt Jazmyn, världens bästa lillasyster! Jag sprang till henne och kramade henne. Hon skrek Justin och kramade mig tillbaka. Efter ett tag kom Mathilda ner och hälsade på Jazmyn. Jaxon sov så det var onödigt att väcka honom. Vi satt i soffan och pratade ett tag, pappa, jag och Mathilda. Sen gick Mathilda och la sig. Pappa flyttade sig närmre i soffan och började prata:

- Sååå. Jag ser att du gillar tjejen, varför följde du med henne när hon är tillsammans med Chaz? frågade han och kollade allvarligt på mig.
- För att... jag har en känsla inom mig att det kommer bli vi. Jag tänker inte förstöra något, jag bara känner känslan inom mig, och jag tänker inte ge upp... svarade jag lugnt.
- Öööh. Jaha... Men det är en ny dag imorgon, gå och lägg dig!
- Ah, god natt, sa jag och skrattade. Jag gick upp för trappan och precis när jag var påväg in i mitt rum gick jag till gästrummet. Jag öppnade dörren lätt, och såg Mathilda sitta och gråta där. Jag sprang in i rummet snabbt.

- Vad har hänt?! frågade jag oroligt.
- Jag... jag... vet inte vad jag ska säga eller göra imorgon. Jag kommer förmodligen träffa hans föräldrar och tänk om dom hatar mig... Tänk om CHAZ hatar mig för att jag åkte hit... sa hon och grät.
- Haha, Chaz föräldrar? Hata dig? Aldrig! Dom är super-schyssta! Det kommer gå bra, jag lovar, sa jag och la min arm om hennes axlar. Hon vände sitt huvud och kollade in i mina ögon. Hennes huvud närmade sig mitt och hon kysste mig. Efter några sekunder slutade hon kyssa mig och kollade med stora ögon på mig. 
- Oh shit, förlåt!!! Jag skulle inte ha gjort så! Förlåt Justin. Snälla förlåt! Säg inget till Chaz, jag vill göra det själv! Förlåt Justin! Jag satt alldeles chockad vid hennes sängkant, men sedan fick jag kontakt med hjärnan igen.
- Öh, okej... svarade jag och gick ut. Jag gick in på mitt rum och la mig i sängen. Jag somnade snabbt.

Kommer blir dålig uppdatering ikväll och imorgon.




Tyvärr! Men ska bort till en kompis och sova där nu, och sen imorgon är vi lediga och drar till stan! Sorry! Bara för det så ska det komma asmkt drama i nästa (som kommer ut imorgon kväll). Hej då!

Wherever you are, episod 16

- Jag såg på Internet, du och Justin, sa Chaz och det lät som om att han grät.
- Nej Chaz, det är INTE som du tror! skrek jag till honom.



- Jasså? Kan du då förklara varför Justin skrivit något på sin twitter då? sa Chaz surt.
- Va? Har han twitter? frågade jag förvånat.
- Grattis Mathilda, han är typ 2:a i världen med mest följare... svarade Chaz.
- Öh, jaha, sa jag och kände hur kinderna började hetta till. Jag sökte på Justin Bieber på twitter och såg sedan den riktiga Justin. Jag gick och kollade var han skrivit: 


(Inte från riktiga Justin, jag gjorde en egen, hahahahha.)

- Men hur vet du att det är mig han menar? frågade jag efter ett tag.
- Ja, det är inte så svårt att gissa Mathilda... jag såg ju kram bilden! svarade Chaz högt.
- Men jag hade inte sett honom sen dagen du åkte, det var bara en vän-kram! skrek jag och la på. 

Jag var sur, så jag stängde av telefonen och la mig på sängen. Efter att ha legat där ett tag slog jag på telefonen. 3 missade samtal på 10 minuter... Alla var från Chaz. Kanske var jag lite hård... Jag slog ett nummer och personen svarade på nästan en gång.

Justins perspektiv:

Jag hade varit på stan och gjort några ärenden, och när jag kom hem skrev jag på twitter. Undra om Chaz skulle märka att det var M jag menade. Äh, jag tar chansen. Efter några minuter kände jag hur det vibrerade i min ficka. Jag tog upp telefonen och såg att det var Mathilda. Vad ville hon? Oavsett vad svarade jag:

- Ah det är Justin.
- H-hej. Det ä-är Mathilda, hörde jag en röst säga. Grät hon?
- Varför gråter du? Har det hänt något? sa jag oroligt.
- K-kan du säga till mig var i Kanada Chaz bor? frågade hon.
- Ööh, vad ska du göra där? frågade jag förvånat.
- Övertala honom att det inte pågår något mellan oss, sa hon kallt. Helvete, hade hon sett mitt tweet?
- Det är lika bra att jag följer med. Du hittar inte där, och jag måste hälsa på farsan, sa jag lugnt.
- M-menar du det? Tack Justin! svarade hon och jag hörde hur hon lät gladare.
- Det är lugnt... men när ska vi åka?
- Öh, funkar det idag? Kan du beställa så betalar jag sen, sa hon efter ett tag.
- Det är lugnt, jag kan betala, sa jag och log. Vi sa hej då och jag gick in på datorn och beställde biljetter. Jag skickade sedan ett sms till Mathilda: "Börja packa, flyger går om 4 timmar och vi blir borta i 4 dagar. Prata med din skola". Efter ett tag fick jag ett svar: "Oj, öh, okej. Skolan är klar och mamma och pappa låter mig åka, kan du hämta mig och köra till flygplatsen?", jag svarade: "Jag kommer till dig om 2½ timme, Kenny kör oss". Efter 5 minuter fick jag ett svar: "Vem fan är Kenny?". Jag började skratta för mig själv och kom på att hon inte visste så mycket om mig, jag svarade: "Haha, min livvakt. Men vi kommer då, hej då!"

Jag började packa och efter en halvtimme var jag klar. Vad skulle jag göra nu då?

Wherever you are, episod 15

Jag började gå till Justin. När jag stod utanför hans hus såg började tänka, att jag kan ju alltid vara vän med Justin... Jag gick upp på gården och knackade på. Efter någon minut kom Justin och öppnade, han log när han såg att det var jag.

- Hej Mathilda! Kom in, sa han och fortsatte att le.


Jag gick in, tog av mig skorna och jackan och sedan gick jag in till dom andra. Caitlin var också här, så jag satte mig bredvid henne och snackade. Helt plötsligt kom Chaz och drog upp mig och sedan satte han sig och tog ner mg i hans knä. Jag log mot honom och lutade mig bakåt. Vi satt och pratade allihopa, tills Justin sa att dom var tvungna att åka till flygplatsen. Jag och Christal följde med för att säga hej då.

När vi kom dit så började jag genast känna hur ledsen jag blev. Jag fick tårar i ögonen, och började tänka massa onödiga tankar, som: tänk om det tar slut, om han hittar någon annan som han blir kär i... Chaz märkte att jag blev orolig, så han tog min hand och kysste mig på kinden. Jag log, men sedan föll den första tåren. När vi kom fram till stället där Chaz och Ryan skulle gå vidare, började jag stor-böla. Jag bara kände känslan av att inte höra hans dåliga skämt... Tänk så snabbt jag lärt känna honom, på bara 3-4 dagar.

Efter att jag kramat Chaz i 5 minuter gick dom in. Jag började krama Justin på en gång, för att jag ville ha någon att krama. På Justins andra sida dök Christal upp och grät hon också.
- Så dom lämnar dom tjutande brudarna till mig? frågade Justin och skrattade lite lätt.
- H-håll k-käften J-justin, grät både jag och Christal till svar.
- Ha, vi sticker hem till mig så kan jag laga mat till er, sa han och skrattade lite lätt. Han var verkligen snäll ändå.
- T-tack Justin. Du är verkligen snäll, fick jag fram.
- Awwww, äntligen erkände du! sa han och la armen om mina och Christals axlar. Helt plötsligt hör vi skrik bakom oss. Justin kollar bak och vänder sig sedan om.
- Är ni beredda på en springtur tjejer? frågade han och flinade.
- V-vaddårå? frågade båda och släppte taget.
- Kolla bak, sa Justin och började springa. Jag och Christal blev alldeles förvånade. Vadå kolla bak? Vi gjorde som han sa och såg en grupp på ca 50 tjejer springa emot oss.

- Kommer ni eller? ropade Justin emot oss.
- VI KOMMER! skrek vi och började springa. Alla människor kollade på oss, men vi skrattade bara. När vi kommit ut till parkeringen sprang vi in i bilen och Justin startade den. Vi åkte snabbt iväg och efter 10 minuter var vi hemma hos Justin. Vi gick in och jag och Christal satte oss i köket.

- Vad vill ni käka då? frågade Justin.
- Jag skulle gärna vilka ha pasta tack, sa jag med en ledsen röst.
- Jag med... pasta är det enda som hjälper, sa Christal.
- Vilken tur att ni bor hos en pasta-älskare då! svarade Justin och flinade.
- Okej Justin, är inte du ett dugg ledsen över att dom har åkt? frågade Christal.
- Jo, det är klart. Men det blir aldrig bättre över att man sitter och deppar över det. Tro mig, jag har varit med om det här 100 gånger, det går över. Skratta och ha roligt, det hjälper, svarade han och log.
- Vi ska försöka... hörde jag Christal mumla.
Efter ett tag var pastan klar, jag och Christal hade hjälpts åt att duka bordet, och nu satt vi och åt.

*Nu har det gått en vecka*

Jag vaknade av att klockan ringde. Åh, va jag hatar skolan, suckade jag för mig själv. Jag gick in i badrummet och tog en dusch, sedan klädde jag på mig - jeans och t-shirt. Jag kände verkligen inte för att sminka mig idag, så jag var helt naturlig. Jag gick ner och åt frukost, och sedan gick jag till busshållplatsen. Där står någon jag känner igen... Justin! Jag hade inte sett honom på en vecka! Jag började springa och jag ropade hans namn. Han vände sig om och log.
- Hej M! sa han glatt.
- Hahaha, M? skrattade jag frågande.
- Det är så jobbigt att säga ditt namn för det är så långt, så jag säger M istället, sa han och gick närmare mig. Han gav mig en lätt kram, och jag hörde hur det blixtrade bakom mig. Jag vände mig om och såg massa paparazzis (?) stå och knäppa kort.
- Helvete.. mumlade Justin.
- Hur orkar du  med allt det här? frågade jag och suckade.
- Ingen aning. Här, håll väskan för ansiktet så syns du inte på korten.

Efter ett tag kom bussen och jag hoppade på och satte mig längst bak. Justin kom och satte sig bredvid mig. Vi började snacka om Chaz. Jag kände hur det började komma tårar i ögonen, men jag höll tillbaka dom. Efter ett tag kom jag fram till skolan, så jag sa hej då till Justin och gick sakta in till skolan. Jag gick direkt till mitt skåp, och efter ett tag ringde klockan. Jag stack in på lektion och var redan trött. Skoldagen gick på, och när jag kom hem loggade jag in på twitter, facebook och skype. Jag gick även in på en kändis-sida jag följer flitigt. Till min stora förvåning så var det en tjej som såg ut som... mig högst upp på sidan. Rubriken var: "Justin Bieber - ny flickvän?" HELVETE!!
Innan jag visste ordet av det ringde min telefon, och jag såg att det var Chaz. Jag blev glad och svarade:

- Hej baby!
- Hur kunde du Mathilda. Jag gillar verkligen dig...
- Eh, va? frågade jag och blev orolig. Vad menade han?
- Jag såg på Internet, du och Justin, sa Chaz och det lät som om att han grät.
- Nej Chaz, det är INTE som du tror! skrek jag till honom.

Wherever you are, episod 14

- Tycker du det är roligare att shoppa än att gå på basket? frågade jag förvånat.
- Chaz, dom är tjejer... svarade Ryan och log.



- Haha, just ja, huuuuur kunde jag glömma? svarade jag och blinkade med ögat. 
- Jaaaa, du kanske är hungrig, sa Mathilda och log. 

När Justin spelat klart gick alla och tog på sig ytterkläderna och sedan gick vi till Justins bil, hoppade in och började köra ner mot stan. Vi hade svårt att välja var vi ville äta, för mig var det självklart - McDonald's! Efter att jag hade tjatat tillräckligt länge så åkte vi dit och som tur var var det inte så mycket folk där. När alla bestämt vad det ville äta så gick vi och satte oss och åt. Alla pratade om allting och vi hade det trevligt. Plötsligt blev klockan halv fem, så alla killar började gå mot bilen. Vi sa hej då till tjejerna som gick till köpcentret. Hoppas dom har kul, tänkte jag för mig själv och log.

Mathildas perspektiv:

När killarna hade åkt iväg började jag och Christal gå till köpcentret. Vi gick och kollade i massa affärer, och när vi var klara kom vi ut med minst 15 kassar var. Jag kollade på klockan och såg att hon redan var 20. Vi tog bussen hem till mig, och satt och pratade om allt möjligt. Jag märkte att Christal gillade Ryan, men hon vägrade erkänna det. När klockan blev nio stack Christal hem, och jag satte mig vid datorn. Helt plötsligt öppnas dörren och mamma och pappa kom hem. Jag sprang till hallen och kramade om båda 2 jättelänge. Vi satte oss i köket och pratade, och jag berättade allt som hade hänt. Sedan gick mamma till hallen och hämtade något till mig - ett paket. Jag blev genast jätteglad och rev upp papperet. Dom hade köpt en iPhone 4 till mig! Jag började skrika och mamma och pappa skrattade bara.

- Blev du glad nu? frågade pappa samtidigt som han skrattade.
- Haha, jaaaaaaaaa! skrek jag ut och kramade båda två. Mamma och pappa är verkligen världens bästa föräldrar. Jag bråkade aldrig med dom, och jag brukar oftast få göra saker när jag frågar. Och dessutom kan jag prata med båda två om allt, och oftast ger dom mig dom bästa tipsen. När jag hade kramat färdigt båda två gick jag upp på mitt rum. Jag la mig i sängen och började tänka på morgondagen... Efter ett tag somnade jag.

Nästa morgon.
Jag vaknade upp och kollade ut. Jippie, spöregn... Jag gick upp och duschade sen klädde jag på mig. Jag kollade på klockan en snabbis, klockan var bara 9? Oj shiet, då hade jag lång tid att vara med Chaz. Om han har vaknat såklart. Jag gick ner och hälsade på mamma och pappa, sen hämtade jag min telefon ur fickan i jackan. Jag skickade ett sms till Chaz: "Ska vi hitta på något innan du åker?". Jag fick ett svar efter någon minut: "Jaaa, självklart! Kan du komma till Justin nu eller? :)", jag svarade på en gång: "Javisst. ;) Är där om 20 minuter! :)" Jag började gå till Justin. När jag stod utanför hans hus såg började tänka, att jag kan ju alltid vara vän med Justin... Jag gick upp på gården och knackade på. Efter någon minut kom Justin och öppnade, han log när han såg att det var jag.

- Hej Mathilda! Kom in, sa han och fortsatte att le.  


JAG VET INTE VAD JAG SKA SKRIVA. :o

Wherever you are, episod 13

- Ja, vaddå? sa jag oroligt. Chaz började mumla något otydligt, så jag bad honom tala högre. - Jag hör inte vad du säger Chaz, tala högre! 
- Jag... och Mathilda är tillsammans... sa han försiktigt. Helvete.



Efter att Chaz sa så blev jag helt tom. Sen blev jag glad för honom. För att han har hittat en tjej han tycker om. Jag sa grattis och log emot honom, sen sa jag att jag skulle gå och lägga mig. Fast jag somnade aldrig, för jag låg och tänkte på Mathilda. Hur vacker hon var, eller ja. Är. Fast hur kan jag tycka så? Jag blir tokig!

Chaz perspektiv:

Wow... Det gick bättre än förväntat! Nu ska jag bara käka upp mackan och smsa Mathilda och fråga om hon vill käka med mig, Ryan och Christal imorgon. Efter att jag gjort det gick jag upp och la mig och somnade på stört.

Nästa morgon vaknade jag av ett sms från Mathilda: "Såklart jag vill! Ska jag komma till dig vid 12 eller?" Jag kollade snabbt på klockan och såg att hon var 14! OJ SHIET!!! Jag hoppade ur sängen och sprang till garderoben, när jag plötsligt hör några röster från nedervåningen. Det lät som Mathilda och Justin... Jag slängde snabbt på mig ett par mjukisbyxor och en t-shirt. Jag sprang ner för trappan och där satt dom i soffan och spelade tv-spel. När jag kollar lite åt vänster sitter Ryan och Christal i soffan och skrattar. 

- Varför väckte ni mig aldrig? sa jag lite surt. Mathilda kollade upp och log, sedan reste hon sig upp och kramade mig. 
- Du var så söt när du sov, och jag förstod att du var trött, så jag lät dig sova, viskade hon i mitt öra. Jag började rysa, och sedan log jag. Jag kysste henne lätt och sedan gick vi och satte oss i soffan. Efter ett tag började min mage kurra, ganska högt... Mathilda kollade förvånat på mig, och sedan började hon skratta. Alla andra hängde på, medan jag bara satt och var generad.

- Jag måste ha något att äta... sa jag och flinade lite. 
- Menar du det? svarade Justin och flinade. 
- Haha, jaaaa. Någon som hänger med på en fika? fortsatte jag och kollade på tv:n.
- Jag kan, sa Mathilda och log. 
- Bra! svarade jag och blev varm inombords. Jag kollade lite snabbt på Justin och såg att hans min var ledsen. Vafan, hur ska det gå mellan oss? Jag vill inte att något ska gå förstört mellan mig och Justin, för han är min bästa vän, men jag vill heller inte att Mathilda ska bli sårad. Hur ska det gå?

- Men ska vi gå då? frågade jag snabbt. 
- Ah visst! Men hallå, kan inte alla följa med eftersom att ni 2 ska hem imorgon? svarade Mathilda. När hon sa det sista högg det till. Hur fan kunde jag falla för henne på så kort tid?
- Jo visst, sa Justin. Han blev helt plötsligt jätteglad! 
- Okej, svarade Ryan och Christal samtidigt.
- Men vill ni göra nått efter frukosten/lunchen? frågade Justin och kollade på alla.
- Öhm, som vaddå? frågade Mathilda.
- Jag kom på att jag har basket-biljetter, och matchen är vid 17, så då kan vi chilla på stan ett tag, svarade Justin och log.
- Fett nice, sa jag och Ryan samtidigt. Jag kollade på Mathilda och sedan på Christal...
- Ähem... basket..? hörde jag båda säga samtidigt. Jag, Ryan och Justin började skratta.
- Haha, ja? Det är väl kul? frågade jag och skrattade.
- Öööh. Nej, jag tror vi skippar det. Ni kan göra det, så shoppar jag och Christal istället, svarade Mathilda snabbt.
- Tycker du det är roligare att shoppa än att gå på basket? frågade jag förvånat.
- Chaz, dom är tjejer... svarade Ryan och log. 


Ååååååh, vilken "lång" episod. Börjar skriva på nästa nu! :)

Svar.




Aw, så glad jag blir! Det är precis det jag också tycker med dom andra novellerna, så det var därför jag startade den här så att den skulle bli.. Ja, som t ex att Justin inte skulle få tjejen på en gång. Fast ni kanske tycker att det är för mycket Chaz? Men det kommer ändra sig, jag lovar!

Dock så kommer det inte bli så bra uppdatering nu under dagen. för jag ska jobba. -.- Men vid 15-16 så kanske jag är klar, och då kommer det fler! Och som sagt, jag blir jätteglad över kommentarerna :)

Wherever you are, episod 12

Jag sprang till min garderob och bytte tröja, sedan sprang jag ner för trappan och tog på mig skorna. Jag sprang ut och fortsatte enda ner till stranden. När jag kom dig ser jag 2 personer stå vid klippan. Dom såg ut att... kyssas.



Var det meningen att jag ska bli sårad nu? För det blev jag. Det högg till i bröstet. Hur kan det? Jag känner henne inte ens! Det här sög... Jag slängde en sista blick emot dom, och sedan gick jag sakta hem. Helt plötsligt ringde det så jag tog upp telefonen och kollade vem det var. Det var till min förvåning Jasmine, vad ville hon mig? Jag svarade i vilket fall.

- Ah det är Justin? sa jag snabbt.
- Hej! Det är Jasmine! sa hon glatt.
- Ah, jag hör det. Vad vill du? frågade jag trött.
- Wow, någon är sur hör jag! Jag undra om du ville göra något, fortsatte hon i samma glada tonläge.
- Nä, inte idag Jasmine, förlåt, men jag mår inte bra, svarade jag och kände att jag hade gråten i halsen. VARFÖR?!
- Aha, okej, krya på dig då, sa hon och jag kunde höra att hon verkligen menade det. Jag kanske borde satsa på henne? Eller, nej, hon blir så konstig när man kysser henne. Hela hon är konstigt... Ju mer jag funderade på det desto mer kom jag på hur mycket jag ogillar henne. Jag började sedan tänka på Ryan. Hur ska det bli med honom och Christal? För dom hade något på G dom också. Det såg man på långa vägar. Helt plötsligt började jag le, för Christian hade Clara och Ryan hade förmodligen Christal och Chaz hade... Mathilda och Caitlin hade Jason. Men, vem hade jag? Jag gick med huvudet nedböjt och helt plötsligt går jag in i en person. 

- Oj förlåt! var den enda jag fick ur mig.
- Nämen Justin! Mådde inte du dåligt?! hörde jag en röst säga. Jag kollade sakta upp och hoppades att det inte var personen jag trodde det var. Tyvärr så var det ju så. När jag kollade upp fick jag se Jasmines ansikte. Helvete.

Mathildas perspektiv:

Det var helt otrolig, en helt awesome känsla! Vi stod på en klippa och kysstes framför solnedgången. Tänk om den stunden kunnat upprepas hela tiden, då skulle jag vara glad just nu! Dock så gör den ju inte det, och problemen ligger fortfarande kvar...

- Mathilda..? hörde jag Chaz osäkert säga.
- Mmmh? mumlade jag.
- J-jag... undrar om du k-kanske... skulle... vilja... bli tillsammans m-med mig? hörde jag Chaz sakta stamma fram. Jag blev chockad. Både glad och chockad! Men... vi har känt varandra i 2 dagar... fast det känns som att vi har känt varan i hela livet. Jag märkte hur Chaz stirrade osäkert på mig, och sedan kom jag på att jag måste svara något!
- Asså Chaz... jag blev glad när du sa så, men jag har bara känt dig i 2 dagar. Det känns så... konstigt... Även fast jag gillar dig, mycket mer än som en vän! Fast... Ja, jag vill gärna blir det... log jag emot honom. Han började också le, och jag kände hur jag började rodna. Han närmade sig med sitt huvud, och han kysste mig igen. Efter att vi suttit och pratat på den där klippan från klockan 17 till 20 så började vi gå hemåt. Nu hade jag bara 2 dagar kvar med Chaz innan han skulle hem. Alltså, 3 dagar kvar innan skolan börjar igen... Suck.

När jag kom hem så bytte jag om till mjukis-kläder, och sedan gick jag ner och gjorde iordning något lätt till att äta. Det fick bli en sallad och en macka! När "maten" var klar gick jag in och satte mig vid tv:n och började zappa mellan kanalerna. När jag kom till 5:an var det en film som var på väg att börja. Jag fortsatte att kolla, och den var riktigt bra! "A walk to remember". Efter att ha kollat en bra lång stund in i filmen så kände jag hur tårarna började komma. Fyfan va sorglig den var! Jag bytte direkt till mtv och där visade dom Cribs. Jag satt och kollade på dom fina husen och efter ett tag somnade jag. 

Nästa morgon:
Jag vaknade upp och undrade var jag var. Det visade sig att jag var i vardagsrummet, så förmodligen somnade jag igår kväll... Jag gick upp och åt frukost, sedan gick jag och duschade och klädde på mig. Jag gick och kollade om jag hade fått något sms på telefonen, och det hade jag. 5 från Chaz och 1 från mamma. Mamma hade skrivit att dom skulle komma hem idag! Gissa va glad jag var. Sedan kollade jag på Chaz sms: "God natt Mathida <3", "Ska vi göra något imorgon? :)", "Hallllllllllååååååå?", "Vill du hänga med mig, Ryan och Christal och käka imorgon?", "Haha, just ja. Du kanske sover. Ring mig när du vaknar!" Jag log mot tanken över att jag var tillsammans med honom. Sedan kom jag på, hur smärtsamt det kommer bli imorgon...

Justins perspektiv:

Efter att Jasmine hade upptäckt mig så gick jag och fikade med henne. Jag hade ingen mer bortförklaring, så jag kände mig tvingad. Vi satt där och pratade, fast mestadels pratade hon om sig själv. Jag lyssnade knappt på vad hon sa. När vi hade fikat färdigt stack jag hem och la mig i sängen. Undra var Ryan och Chaz är. Dom bor ju hos mig ju... Jag gick till Ryans rum, och där låg han och sov, så 1 av 2 fall var lösta. Jag smög till Chaz rum, men där var inte en kotte. Sedan hörde jag något som lät i köket. Jag smög ner för trappan och in i köket. Där stod Chaz och gjorde en mega-macka. När Chaz vände sig om med jätte-mackan började jag asgarva, och Chaz hängde strax på.

- Vad gör du här nere? frågade jag honom snabbt.
- Jag blev hungrig, och det finns ofta mat i kök! svarade han och log. 
- Haha, jo i och för sig! Finns det mer bröd? frågade jag och började leta. 
- Ja, på diskbänken... påsen ligger framför dig! sa han och började garva igen. 
- Jaha, skrattade jag tillbaka. Jag hade verkligen saknat Chaz som senaste 2 dagarna...
- Så, öhm... Justin jag måste prata med dig om en sak, sa Chaz och kollade ner på sina knän.
- Ja, vaddå? sa jag oroligt. Chaz började mumla något otydligt, så jag bad honom tala högre. - Jag hör inte vad du säger Chaz, tala högre! 
- Jag... och Mathilda är tillsammans... sa han försiktigt. Helvete.

 


Förlåt för dålig uppdatering! Här har ni iaf något att "bita" i. Hoppas att ni gillar det! :D Kommentera om ni vill ha mer. :)

 



Wherever you are, episod 11

- VAD GÖR DU JUSTIN?! skrek jag i hans ansikte. 
- F-förlåt. Jag trodde du ville... sa han till sitt försvar.
- Så du tror att jag ville kyssa dig, när jag just suttit och berättat för dig hur mycket jag egentligen tycker om Chaz?! Ut ur mitt hus! skrek jag till honom.



Justins perspektiv:

Varför tänkte jag kyssa henne?! Nu har jag ju förstört allting. Ååååååååh, helvete!

- Snälla Mathilda, förlåt! Förlåt! sa jag till henne och kollade på henne.
- Du kan säga förlåt hur många gånger som helst, ordet förlåt är överskattat. UT UR MITT HUS! skrek hon till mig. Jag hade nog inget annat val än att gå.. Sen kom jag på att... nej, inte kan jag utnyttja en sådan situation för mitt eget bästa? Nej, så kan jag inte göra! Jag måste bara komma på ett sätt så att Mathilda förlåter mig. Men hur?

Chaz perspektiv:

Undra om hon skulle komma? Jag behöver verkligen prata med henne... Jag hade pratat med Christian och Clara nästan hela dagen om Mathilda. Allt Clara har berättat tyder bara mer på att hon är en jättesnäll tjej, som dessutom har humor. Hur ska jag göra..?

Mathildas perspektiv:

När Justin äntligen hade gått, satte jag mig i soffan och kollade på tv. Super Sweet 16 var på, och varför i helvete ska just Justin vara med när jag kollar? Jag bytte kanal till ABC, och där visades en repris på Saturday Night Live. Jag älskade det programmet, så jag fortsatte att kolla. Helt plötsligt så kommer Justin in i bilden, igen, och jag började bli lätt irriterad. Jag stängde av tv:n och satte mig vid datorn istället. Jag slog på radion för jag kunde inte välja vilken låt jag ville höra på. Helt plötsligt slås en jättevacker låt på. Dom sa aldrig vad artisten hette, men han var ganska duktig. Pray hette tydligen låten. Ååååh, vilken söt kille som skrivit en sådan låt! 




Jag höjde volymen, och efter ett tag kunde jag refrängen utan till. När låten var slut sa dom vad artisten hette, jag lyssnade noga: Justin Bieber. AMEN NI MÅSTE SKÄMTA! skrek jag rätt ut. Jag kollade på klockan, hon var tio i fem. Helvete! Jag sprang till stranden, och där såg jag Chaz sitta. Jag sprang fram till honom. 

- Chaz! sa jag flåsande. Han kollade bak och reste sig sedan upp. Han kramade mig lätt, och precis när han tänkte släppa tagen tog jag tag i honom hårt och kramade honom. Vi stod så i säkert 5 minuter. Jag ville inte släppa honom. Några tårar föll från mina kinder och landade på hans tröja. Jag släppte honom och kollade in i hans ögon. 

- Jag vill inte åka, men jag måste... mumlade Chaz. Hans ögon blev blanka, och jag såg att han var nära på att börja gråta.
- Jag vill inte att du ska åka heller, men du måste. Du bor inte här Chaz, och det är inte vårat fel, sa jag och smekte hans kind lätt. Han tog sin hand på min, och sedan kollade han mig i ögonen. Han blundade med sina ögon och närmade sig mig. Jag slöt ögonen och kände hur våra läppar möttes. Han kysste mig.

Justins perspektiv:

När jag satt vid datorn och kollade på när alla fans tweetade mig kom jag på att jag faktiskt har många tjejer efter mig. Jag var elak mot Chaz som äntligen hittat en tjej som han tycker om, och sedan ska jag ta henne ifrån honom. Det går inte, jag måste "hitta" någon annan tjej som inte tycker om mig bara för att jag är känd... Det kommer bli svårt. Sedan hörde jag hur ytterdörren öppnades och mamma ropade nerifrån: 

- Justin, jag är hemma nu!
- Jag kommer! skrek jag och sprang ner för trappan rätt in i hennes famn. Jag hade saknat henne! Världens bästa mamma. Helt utan varning så började jag gråta, och mamma kollade konstigt på mig.
- Men Justin, vad är det? Varför gråter du? Har något hänt? frågade hon mig medan hon tog bort mina tårar.
- Asså, det är helt kontigt. När jag, Chaz, Christian och Ryan var på stranden igår så träffade vi 2 tjejer. Den ena tjejen visste inte vem jag var, och hon är rolig och väldigt snäll och så. Men, på något sätt så gillade hon inte mig, så hon började prata med Chaz jätte mycket. Och då blev jag avundsjuk, och nu är Chaz och Mathilda jätteledsna bara för att Chaz ska hem om 3 dagar. Och, jag är bara så avundsjuk på honom! sa jag och kollade på mamma. Henne kunde jag verkligen prata med om allt, och det tackar jag henne för.
- Justin, du vet att det är fel att ta något som kanske tillhör någon annan. Det är nog bäst att du glömmer henne, sa mamma och kollade sorgset på mig. Jag nickade och gick upp på mitt rum igen. När jag kom upp så började jag tänka på att Chaz och Mathilda skulle till stranden och prata. 

Jag sprang till min garderob och bytte tröja, sedan sprang jag ner för trappan och tog på mig skorna. Jag sprang ut och fortsatte enda ner till stranden. När jag kom dig ser jag 2 personer stå vid klippan. Dom såg ut att... kyssas.

Wherever you are, episod 10

Efter det gick jag och kollade på mobilen, 3 missade samtal. Alla var från Chaz. Sedan var det ca 5 meddelanden, 3 från Chaz och 2 från Justin. Vad vill dom mig egentligen?



I ett av Chaz meddelanden stod det att jag skulle möta honom vid stranden vid 17.00. Jag kollade på klockan, hon var redan 15. Sååå, vad ska jag göra på ca 1 och en halv timme? Jag tror jag vill prata med Justin, han såg ju mig trots allt igår... Jag skickade ett sms till Justin: "Kan du komma till mig nu? Jag måste prata med dig..." Jag fick ett svar på en gång: "Jag kommer på en gång!" Sååå, vad ska vi prata om nu då?

Efter 10 minuter knackade det på dörren så jag gick ner och öppnade. Där stod Justin. Åh, va snygg han var! Han log ett perfekt leende emot mig, och jag log tillbaka.

- Hej, sa han.
- Hej Justin, kom in! sa jag och log. 
- Tackar, sa han och blinkade med ena ögat.
- Fortfarande, försök inte, svarade jag honom. Han började skratta, så såklart var jag tvungen att också skratta.
- Såååå, vad ville du prata om? frågade han medan han kollade mig i ögonen.
- Ja, om Chaz... ska han hem snart? Till Kanada? frågade jag. Jag kände hur en tår föll från mitt öga. Hur kan jag tycka så mycket om honom efter bara 1 dag?
- Han och Ryan åker om 3 dagar, sa Justin. Även han lät ledsen.
- Jaha, det är kanske därför Chaz ville se mig... sa jag tyst för mig själv.

Vi fortsatte att prata om Chaz, och hur länge Justin, Ryan och Chaz varit vänner. Vi skrattade ibland, och ibland blev vi ledsna. Helt plötsligt blev vi tysta, och jag såg hur Justin närmade sig mig. Han slöt ögonen, och jag stirrade på honom.

- VAD GÖR DU JUSTIN?! skrek jag i hans ansikte. 
- F-förlåt. Jag trodde du ville... sa han till sitt försvar.
- Så du tror att jag ville kyssa dig, när jag just suttit och berättat för dig hur mycket jag egentligen tycker om Chaz?! Ut ur mitt hus! skrek jag till honom. 


Förlåt för dålig update, OCH för att den är så kort. Det blir mer när jag kommer hem, är hos en kompis. :)

 



Wherever you are, episod 9

- Okej, syns väl imorgon, sa Ryan och log. 
- Precis, sa jag och log mot alla. Hej då, skrek jag innan jag stängde dörren.


Jag gick i raskt tempo, och kom till lekparken ca 20 minuter senare. Där satt Chaz på en gunga och tittade ner. Han såg verkligen ledsen ut. Jag gick fram till honom och satte mig på en gunga. Han kollade upp om tittade på mig, han hade till och med tårar i ögonen.

- Gillar du henne så mycket, efter redan en dag? frågade jag förvånad.
- Jaaaa, hon är ju underbar. Men jag vill inte... såra henne med att vara borta så länge, svarade han sorgset. 
- Jag förstår.. men... hur ska du göra då? frågade jag och tittade på honom. Det gjorde ont att se sin bästa kompis så ledsen...
- Jag vet inte. Det bästa sättet är väl att bara... glömma henne, sa han och tittade ner. 
- Men asså Chaz, hur kan du gilla henne efter bara en dag? 
- Ja, hur kan jag inte? Jag ser ju att du också gör det, sa han bestämt tillbaka. Jag blev paff, syntes det så tydligt? Men jag känner henne ju inte ens. Det kan inte stämma... eller?
- V-va? Det gör jag inte alls, svarade jag.
- Det syns Justin, och du har tur, du bor åtminstone i samma stad som henne, och i samma land, sa Chaz och stirrade tomt framför sig. Jag hörde helt plötsligt ett knak bakom mig, så jag vände mig om och där stod Mathilda. Hon såg också ledsen ut, hade hon också känslor för honom? Fan, vilken jävla otur jag har!

Mathildas perspektiv:

När Justin sa att han skulle snacka med Chaz om en sak så förstod jag att det var om mig. Jag började rodna när han kollade med sitt fina ansikte mot mig, så jag vände bort huvudet. Sen gick han ut, och dom andra började prata som om att inget hade hänt. Jag satt och stirrade på en fluga på diskbänken, när Christal sedan började viska med mig.

- Du vet att du kan alltid smyga efter och höra vad dom pratar om, viskade hon och såg allvarlig ut.
- Nej, det är fel att göra så... i alla fall att smyga... sa jag och flinade lite. Hon började också att flina, och skrattade lite lätt.
- Så vad väntar du på? sa hon tyst till mig.
- Jag vet inte... Men jag ska gå och fixa en sak, sa jag högt så att alla hörde. Dom nickade och började sedan prata igen. 

Jag gick ut och såg sedan Justin gå ca 200 meter framför mig. Jag började gå snabbt efter, och efter ca 20 minuter var jag framme. Jag satte mig bakom ett träd, men jag kunde inte höra något, så jag gick fram, och när jag tog det sista steget så var det en gren där, och Justin vände sig om. Han såg mig i ögonen så förmodligen märkte han att jag var tårögd. Jag vände mig om och sprang iväg. Jag hör att någon springer efter mig, så jag förmodar att det var Justin. Jag sprang hela vägen hem och när jag kom in satt alla och pratade fortfarande. Jag sprang upp på mitt rum och la mig i sängen. Jag grinade. Hur hade jag kunnat fallit för Chaz på en dag?! Jag kollade på klockan, och såg att den var halv tio på kvällen. Jag tog upp min mobil och skrev ett sms till Christal. "Kan ni inte snälla gå hem eller nått, jag mår dåligt. Kom inte upp på mitt rum, snälla". Efter någon minut fick jag ett svar: "Okej... ring mig imorgon!". Jag struntade i att svara och jag la telefonen på byrån. Sedan tog jag på mig min pyjamas och la mig i sängen. Jag somnade ganska fort. 

Jag vaknade dagen efter och kollade på klockan. HALV TRE?! Oj, jag hade sovit länge. Jag gick och duschade en lång och skön dusch, och sedan klädde jag på mig. Efter det gick jag och kollade på mobilen, 3 missade samtal. Alla var från Chaz. Sedan var det ca 5 meddelanden, 3 från Chaz och 2 från Justin. Vad vill dom mig egentligen?


Det kommer bli dålig uppdatering ikväll, förmodligen så kommer det inte bli ett till inlägg förrän imorgon, för jag ska bort. Sorry!

Wherever you are, episod 8

Puuuuuhh. Jag blev lite sårad där... Oh, just ja, det ringde på dörren, jag gick ner och öppnade, och där stod...



Christian...

- Nämen, hej... sa jag försiktigt. 
- Asså, du tycker det här wierd jag vet, men Chaz ville att jag skulle snacka med dig om något? Vad vet jag inte, bara att jag skulle snacka med dig... sa Christian och flinade.
- Öööh, hahahahahaha, okej?! sa jag och skrattade. Jag sa åt honom att komma in, och vi satte oss vid matbordet och pratade. Vi pratade faktiskt mycket om Chaz och Justin. Att jag ens pratade OM Justin var ett stort framsteg. Men det var kul, för Christian berättade om olika saker dom gjort och hur kul Justin är. Jag började tänka om, shit va elak jag har varit emot honom. Jag tog upp telefonen och skrev genast ett meddelande till honom: "Förlåt för att jag har varit så... elak emot dig, men jag känner inte dig, och du är känd och om man umgås med dig då så blir allt bara... konstigt". Kanske var smset konstigt? Nej, jag skickar det ändå. Ooooooch där så var det skickat. 

Jag hörde att Christian sa att han skulle gå på toa, men innan han gick in på toaletten frågade jag om han ville ha något att äta. Han sa visst och log, sedan sa han att han kunde ringa och bjuda Ryan, Chaz, Justin och Christal. Han frågade även om hans syster Caitlin kunde komma. Jag hade ingen aning om vem det var, men jag nickade glatt emot honom. Hmm, nu kommer bara det svåra. Vad ska man äta? Mitt i mina tankar hörde jag hur någon skrek mitt namn...

- Mathilda!!! Det var Christian som ropade.
- Aah, vad är det? ropade jag tillbaka.
- Öhm... Har du några plasthandskar? frågade han.
- Hhahahaha, till vaddå?! skrattade jag. 
- Jag råkade liksom... tappa min telefon i toaletten... svarade Christian lite tyst.
- HAHAHAHAHAHAHHAHAHA, ÄR DU SERIÖS?!?! HAHAHAHAHAHA, ah vänta jag kommer! ropade jag skrattandes tillbaka.
- Ah, tack.. Kan du skynda dig lite..? svarade Christian. 

Jag sprang till toaletten med ett par långa plasthandskar på. Som tur var hade han inte... gjort sina behov (hahahahahah, det där lät bara sååååååå fail) så det var ingen äckligt precis. När vi fått upp telefonen plockade vi isär den och la den under en lampa så att den skulle torka. Fast om jag var Christian skulle jag nog köpa en ny telefon istället... Eftersom att hans telefon inte funkade så fick jag ringa. Inte för att det gjorde så mycket, men jag känner ju inte Caitlin. Men hon verkade trevlig, och ville gärna komma. Hon skulle ta med sig lite mat, och det skulle dom andra också göra. Det blev som ett knytkalas! (RANDOM VARNING). 

Efter att alla utom Chaz hade kommit, frågade jag Justin var han var. Han hade ingen aning. Hm, konstigt...

Justins perspektiv:

Undra var Chaz var? Han gillade ju verkligen Mathilda, och man såg att hon blev lite ledsen när han inte kom. Jag försökte verkligen sluta tänka på henne, men det gick inte. För att försöka sluta tänka på henne gick jag till Caitlin och pratade. Jag hade inte sett henne på evigheter! Vi pratade om min turné och andra saker, men det var fortfarande spänt mellan oss. Jag var lite sårad, måste jag erkänna. Vi var tillsammans i 7 månader, och nu är hon tillsammans med någon annan. Jag känner mig lite ensam... Efter ca 10 minuter när alla pratat klart började vi laga mat. Det blev som en buffé, och det var väldigt gott. Det här skulle Chaz verkligen gilla, tänkte jag för mig själv och flinade. 

- Vad tänker du på? Eftersom att du flinar asså, frågade Mathilda och kollade på mig.
- Va, eh, nej. Jag bara tänkte på att Chaz skulle gilla den här måltiden, svarade jag och flinade. Alla andra började skratta förutom Mathilda.
- Vet du var han är någonstans? Han har inte hört av sig... sa hon lite sorgset.
- Jag tror då knappats någon har hänt, men jag kan smsa honom, svarade jag och log. 
- Tack Justin, sa Mathilda och log. 

Ooookej, sa hon just tack, till mig? Framsteg måste jag säga! Undra varför hon inte gillar mig. Är det för att jag är känd eller? Just ja... hon skrev ju det i ett meddelande. Mina läppar bytte genast "form" från glad till ledsen.

- Vad är det, har det hänt något? sa Christian. Han hade tydligen sett när jag blev ledsen.
- Nej, jag såg bara ett sms, svarade jag och kollade på Mathilda.
- Har du ens smsat? frågade Ryan med en speciell blick.
- Nej, jag håller på, sa jag och började skriva smset. "Var är du? Alla är hemma hos Mathilda, det är asmkt mat här, kom hit!" Efter någon minut fick jag svar. "Kan inte komma, sitter och funderar ut hur jag ska göra med Mathilda...". Jasså, jag kanske borde prata med honom... "Var är du då? Jag vill prata med dig". "Jag är vid lekparken utanför ditt hus", hahha, på lekparken? "Jag kommer dit nu, syns snart" 

- Jag måste gå nu, ska prata med Chaz om en grej, sa jag och kollade på Mathilda igen. Hon började rodna och tittade bort.
- Okej, syns väl imorgon, sa Ryan och log. 
- Precis, sa jag och log mot alla. Hej då, skrek jag innan jag stängde dörren.

Wherever you are, episod 7

Hoppas att han fattade att det inte var en dejt! Jag vill inte såra honom. Hm, nu ska jag bara göra som han bett mig göra. Vara snäll mot Justin...



Justin och Christal kom snabbt fram och frågade vad som hände, jag sa trevligt tillbaka att jag sa som det var och att Chaz skulle hem. Dom mumlade okej till svar, och sedan satte dom sig bredvid mig. Sedan gick Justin och köpte glass till oss, så då passade Christal på att prata med mig. 

- Du vet att jag ser att Justin tycker att du är speciell va? sa hon till mig och log.
- Va? Sluta... jag vet inte ens om jag gil... jag menar, är du säker? sa jag.
- Haha, jaaa. Tror du inte att jag ser det. Han ville inte prata med mig när vi var och fikade, han kollade bara på dig hela tiden, sa hon. Hon lät lite ledsen.
- Men jag gillar honom inte mer än en vän. Och om det någonsin skulle hände så att jag gillade honom, liksom på kärlek, så skulle jag såra Chaz som in i helvete, och jag är inte en sån person, det vet nu, sa jag tyst.
- Men... jag ser att Chaz gillar dig också, men... vad har Chaz som inte Justin har? fortsatte hon.
- Öhm, humor, han skryter inte, han har inte 7 miljoner fans, och han är... som en vanlig kille. Jag gillar honom verkligen. 
- Ja, visserligen men... sa Christal.
- Men Christal, jag gillar inte Justin mer som en vän, och jag tänker inte ge upp hoppet på honom!
- Mathilda, du vet att Chaz och Ryan inte bor här va? Dom bor i Kanada... sa Christal sorgset och kollade på mig.
- Eeeh, va? Ljuger du, för om du gör det är du inte schysst! sa jag, och jag kände att jag blev lite ledsen. 
- Jag ljuger inte. Och jag är ledsen, men om ni skulle bli tillsammans, hur skulle erat förhållande se ut då? Ses 1 gång i månaden och på lov och så? Med Justin är det my...
- Med Justin är det ännu svårare, eftersom att han åker på turné! svarade jag henne. Jag ställde mig upp och började gå hem. Jag hörde hur Christal skrek bakom mig, men jag struntade i det, jag bara gick. Jag ville hem. 

Efter ca 15 minuter var jag hemma, och jag hade hela huset för mig själv. Det var just därför jag hade varit hos Christal, för mina föräldrar är och hälsar på farmor och farfar i New York. Hm, undra vad jag ska göra nu, tänkte jag... Jag vet, jag kan ringa hit Sofie, hon vill säkert hitta på något! Sen kom jag på att min mobil är hos Christal... jag gick sakta hem till henne, och jag hade tur att hon var hemma. Men någon mer var här, jag såg det... det var Ryan! 

- Men tjena Ryan, vad gör du här? frågade jag och skrattade och kollade på Christal, och sedan på Ryan. Hur hade han kunnat komma hit så snabbt? Christal började rodna, och Ryan sa genast:
- Vi skulle bara kolla på film...
- Jasså..? sa jag och flinade. Jag gick sedan och hämtade in väska och min mobil, sedan sa jag hej då och stack hem igen. 

När jag kom hem såg jag att jag hade 10 olästa meddelanden, 3 var från mamma som frågade hur jag hade det, 1 från pappa och 3 från Chaz och 1 från... okänt nummer. Jag läste Chaz meddelanden först: 

"Var är du? Ska vi göra något, jag måste prata med dig om en viktig sak..", andra var "Är du sur på mig? Jag skulle bara hem med Ryan, det var därför jag stack, förlåt!" och sista var "Hallllåååååå, Mathilda?! :D". Meddelandet från det okända numret var: "Förlåt, jag tror jag vet anledningen till att Chaz blev sur. Förlåt Mathilda / Justin". Hur fan i helvete kunde han få mitt nummer?! Äh, jag struntade i det och skrev tillbaka till Chaz: "Jag är inte sur, jag hade bara glömt telefonen hemma. :) Jo visst, du kan komma hem till mig!" skrev jag. Helt plötsligt ringde min telefon, det stod Chaz på displayen. 

- MATHILDA, ÄR DU SUR PÅ MIG?! skrek Chaz i luren. 
- Hej Chaz, nej det är jag inte, haha. Jag skicka just ett meddelande till dig.. svarade jag och fnissade lite. 
- Puh, bra. Men vart bor du? Jag måste prata med dig om en sak... fortsatte Chaz.
- Det där med att du bor i Kanada och råkade glömma att berätta det för mig? Det är lugnt Chaz.. sa jag.
- Är det Justin som sagt det? hörde jag honom mumla.
- Nej, det var Christal. Hon vet typ allt om er... sa jag tillbaka.
- Jaha.. men asså. Det är askomplicerat! Jag gillar dig... asså, jag är inte kär i dig men jag gillar dig... sa Chaz.
- Awww... men jag kan inte prata nu, det är någon som plingar på dörren. Vi hörs snart, hej då Chaz, sa jag fort och stängde av samtalet.

Puuuuuhh. Jag blev lite sårad där... Oh, just ja, det ringde på dörren, jag gick ner och öppnade, och där stod...


Wherever you are, episod 6

Christal och Justin satt och snacka, medan jag drack min smoothie och åt min bulle. Helt plötsligt ser jag Chaz stå i fönstret, han såg ledsen ut...


Varken Justin eller Christal verkade ha sett Chaz, men jag såg honom. Han gick iväg, snabbt, så jag sprang efter honom.

- CHAZ! VÄNTA! skrek jag samtidigt som jag sprang. Chaz började springa, och jag hörde även fotsteg bakom mig. Jag saktade ner och vände mig om, Christal och Justin sprang efter mig. Jag suckade och började springa igen. 
- CHAZ, VÄNTA! fortsatte jag att skrika. Alla människor kollade konstigt, men jag brydde mig inte. Jag lipade åt en tjej som bitch-blickade mig, och hon blev alldeles förvånad. Sedan såg hon Justin, så hon slutade kolla på mig. Jag fortsatte att springa, genom hela köpcentret. Vad hade hänt med honom? Jag satt ju bara på ett fik med Christal och... Justin. Inte kan han bli så ledsen pga. det? Han kanske tror att Justin gick på en dejt med mig. Men nej, han såg väl Christal? Jag måste springa snabbare.

Chaz perspektiv:

Jag visste att Justin skulle göra det. Jag visste det! Men jag trodde inte Mathilda gillade honom, det var nog därför jag blev förvånad. Så jag sprang det snabbaste jag kunde ut. Jag hörde hur hon ropade efter mig, det kanske inte var som jag trott? Jag saktade ner, och sedan satte jag mig på en bänk, Mathilda kom efter mig och satte sig bredvid mig. Hon pustade ut lite först sedan började hon prata. 

- Varför sprang du iväg?! sa hon och var anfådd.
- Jag blev ledsen, jag trodde du och Justin var på dejt, svarade jag tyst. 
- Men hörde inte du när jag sa att jag inte ville gå på en dejt med honom? Jag vill inte ha nå drama runt mig, och det är uppenbart att man får det när man är kompis med en kändis, eller hur? svarade hon. Hon lär sårad. 
- Förlåt... men jag fick bara känslan av att... ni var på det. Varför var ni ensamma isåfall då? sa jag, fortfarande tyst.
- Vi var inte ensamma, det var Christal som tvingade mig att ta med honom, jag lovar! sa hon. Hon lät fortfarande ledsen, hon också.
- Jaha... men, asså. Det verkar som att du inte gillar honom.. och... han är min bästa kompis, kan du inte låta snällare emot honom? Även fast han är känd har han känslor, sa jag tyst. Jag kollade sedan upp på henne, hon satt och stirrade på mig. 
- Öhm, visst... svarade hon. Sedan log hon och kramade mig. Jag besvarade kramen, och sedan sa jag att jag var tvungen att dra. Jag tog min cykel och stack.

Mathildas perspektiv:

Hoppas att han fattade att det inte var en dejt! Jag vill inte såra honom. Hm, nu ska jag bara göra som han bett mig göra. Vara snäll mot Justin...


Okej, det här var super-kort. xD Skriver en till strax! :)

Wherever you are, episod 5

Sedan tog jag min jacka och vi gick ut. När vi kom utanför dörren ser vi att bussen kommer, så vi sprang med full fart till bussenhållplatsen.



Som tur var såg busschauffören oss, så han stannade. Vi klev på, betalade och gick och satte oss. Vi pratade inte så mycket under bussresan, utan vi satt tysta och kollade ut genom fönstret. När vi kom till köpcentret så gick vi in och började kolla på olika affärer. När vi kom till American Apparal så gick jag in för att se vad det fanns för olika t-shirtar. Christal fortsatte för att kolla på skor, så jag gick själv och kolla. Helt plötsligt går jag in i en person, en person som såg väldigt bekant ut... Justin! 

Justins perspektiv:

Jag stog och kollade på en t-shirt med en fin text på, och helt plötsligt så känner jag hur någon går in i mig. Jag kollade snabbt bak, och fick se Mathilda stå där och stirra på mig. Hon gick raskt iväg, och innan jag förstod vad som hänt sprang jag efter henne. 

- Vänta! skrek jag efter henne. Hon stannade inte, så jag sprang efter henne och tog tag i hennes arm. 
- Vad vill du? frågade hon och kollade konstigt på mig. 
- Jag ville prata med dig. Be om ursäkt för att jag blev... avundsjuk på Chaz, svarade jag och kollade ner.
- Jaha, nu har du gjort det, du kan gå nu, sa hon och började gå.
- Vänta! Kan du inte ta en fika med mig? frågade jag och kollade henne i ögonen igen.
- Jag kan inte, är här med Christal, du kan ju gå och prata med henne.
- Ah visst, var är hon då? svarade jag.
- Ja, hon är väl och kollar efter skor skulle jag tro. Gå in och kolla på The Underground Store åt vänster här, sa hon.
- Va bra, skulle ändå dig och kolla efter skor, svarade jag. Sedan tog jag upp min keps och gjorde min hairflip. Jag satte sedan tillbaka kepsen och hon stirrade konstigt på mig.
- Vad är det? frågade jag och skratta.
- Vad gör du med håret egentligen? svarade hon och såg ut som... ja, jag vet inte.
- Det är en vana, typ som tics, svarade jag och skratta. 

Mathildas perspektiv: 

Tics? Haha, han var söt när han ruskade på håret. Undra om Chaz gör så också, stod jag och tänkte.

- Hallå? hörde jag en röst bakom mig. Jag vände mig om och såg Clara stå där. 
- Oh my gush! CLARA!!!!!! skrek jag och sprang och kramade henne. Jag har inte sett henne på flera veckor! Hon hade varit upptagen med någon kille som hette Christ... Vänta nu... Det stod någon bakom henne. CHRISTIAN. 
- Jasså, så det är här du håller hus, hörde jag Justin säga. Förmodligen pratade han med Christian. 
- Haha, ja. Här har du Clara, anledningen till att jag inte kunnat spöa dig på xbox dom senaste veckorna, sa Christian och skrattade.
- Såååå, vad gör ni här då, frågade Clara och log retsamt åt mig.
- Ja, inte det du tror, jag försöker få Justin att försvinna här ifrån mig, men han går aldrig. Så jag ska nu gå och fika med Christal. Vi får höras senare Clara, hej då! sa jag och kramade henne.

Jag gick iväg och såg Justin stå och prata med Christian och Clara, äntligen. Jag gick in i skobutiken och såg inte Christal någonstans. Fan tänkte jag, och sedan letade jag efter min telefon. Men, vart är den? MEN NEJ HELVETE! Jag hade glömt den hemma! Fan... Jag måste be Justin om att få låna telefonen, tänkte jag långsamt och gick sedan tillbaka till platsen.

- Nämen ser man på, du kunde inte hålla dig ifrån mig! sa Justin och log som en barnunge. 
- M, kul. Skulle jag kunna få låna någons telefon, jag måste ha tag på Christal, sa jag och såg sur ut.
- Ah visst, här, sa Justin och gav mig hans telefon. Wow, en iPhone 4, inte illa. Jag slog numret och Christal svarade.

- Hallå? sa hon.
- Hej, det är jag Mathilda, vart är du? frågade jag.
- Åh, jag är på H&M, kom dit så kan vi gå och fika sen. Men, vart ringer du ifrån? frågade hon.
- Justins telefon... sa jag dystert.
- Åh, bjud med honom! sa hon glatt.
- Ah, okej... Hej då, sa jag och stängde av. 
- Vart var hon? frågade Justin.
- Hon är på H&M, och hon undrade om du ville med och fika med oss, sa jag utan att kolla på honom.
- Ja men du, gärna shawty! sa han och blinkade. 
- Försök inte ens, sa jag och började gå. Justin sa hej då till Christian och Clara, och sedan gick han efter mig. Vi gick och mötte Christal, och sedan satte vi oss på Starbucks. Christal och Justin satt och snacka, medan jag drack min smoothie och åt min bulle. Helt plötsligt ser jag Chaz stå i fönstret, han såg ledsen ut...


Wherever you are, episod 4

Det var ju trots allt Chaz ragg, och jag kan bara inte ta henne ifrån honom. Jag måste hem och fråga mamma hur jag ska göra...



Christal och Mathilda gick hem, men jag, Chaz, Christian och Ryan stannade kvar. Ryan satt och snackade om Christal och Chaz satt bara tyst i sanden. Christian började återigen prata om den där Clara. Kanske borde träffa henne, för att se vem hon är. Helt plötsligt sa Chaz något:

- Jag tror jag ska ringa henne när jag kommer hem.
- Wow Chaz, är du förtrollad? frågade Ryan och log.
- Hon är ju asschysst, och så gillar hon McDonald's! svarade Chaz.
- Haha, ja det är väl den ända du begär av en tjej. Varför är du så depp Justin? fortsatte Ryan.

Jag hörde inte vad han sa, eftersom att jag satt och tänkte på Mathilda. 

- Hallå..? Justin? sa Christian.
- Eh, va? sa jag, och jag kände hur jag blev röd om kinderna.
- Vem tänker du på? frågade Chaz surt.
- Usher, han sa att han ville träffa mig vid den här tiden. Jag måste gå, hörs snart, hej då! sa jag samtidigt som jag satte på mig min tröja.
- Öh, okej.. fick jag som svar från alla tre.

Jag stack hem fort som fan och letade efter mamma. JUST JA, hon var ju inte hemma. Åååh, vad ska jag göra själv nudå? I 3 timmar... jag sticker till stan, lika bra.

Mathildas perspektiv:

Jag och Christal stack om och la oss vid poolen. Christal började prata om Ryan på en gång, men jag var inte ett dugg intresserad. Jag tänkte mest på Chaz, och Justin. Men, varför Justin? Jag gillar inte hans sätt att... prata med mig på. Jag kanske inbillar mig. Efter att vi legat vid poolen i en halv timme så bestämde vi oss för att åka till stan och shoppa lite. Jag behövde verkligen ett par t-shirtar.

- Kommer du nu då? skrek Christal från nedervåningen.
- Ah, snart! skrek jag tillbaka. Jag sprang ner från toaletten och satte på mig mina converse. Sedan tog jag min jacka och vi gick ut. När vi kom utanför dörren ser vi att bussen kommer, så vi sprang med full fart till bussenhållplatsen.


Förlåt för ett kort inlägg, men jag är i skolan just nu. xd Skriver mer när jag kommer hem, lovar! :D

Wherever you are, episod 3

Men jag ska nog inte prata med Mathilda så mycket, eftersom att hon snäser åt mig hela tiden. Jag slutade tänka på henne och pratade med Christian och Ryan istället. Sedan slutade Ryan prata med oss och började prata med den andra tjejen. Hm... vad ska jag och Christian prata om då..?



Vi satt bara tysta ett tag, och lyssnade på vad dom andra sa. Sedan började Christian prata om någon tjej som hette Clara som han hade träffat. Jag lyssnade med ena örat, för jag ville verkligen höra vad Chaz och Mathilda pratade om. Jag sa mm och ah lite då och då, för att Christian inte skulle märka att jag inte var så jätteintresserad. Sedan hörde jag hur Chaz började skratta. Jag kollade snabbt dit.

Mathildas perspektiv:

Jag och Chaz satt och pratade om allt möjligt, när han sedan frågade mig om jag hade en pojkvän. Jag satte min dricka i halsen, och sedan råkade jag spruta ut allt igen. Fast den här gången kom det över Ryan OCH Christal. Båda kollade på mig med en blick, sedan började dom asgarva. Jag och Chaz hängde på, och sedan hör man hur Christian och Justin också skrattade. Jag kollade på Justin och såg att han kollade på mig. När han såg att jag tittade dit tog han snabbt bort sitt huvud. Jag himlade med ögonen. Sedan fortsatte jag prata med Chaz. Eller, ja, jag svarade på hans fråga. 

- Såååå, du har alltså ingen pojkvän, frågade Chaz igen.
- Nej, inte så vitt jag vet, sa jag och blinkade åt honom.
- Haha, ofta du inte har, ljuger du med mig? frågade han och flinade.
- Nej, varför skulle jag?
- Jag vet inte... men.. uhm, asså jag gör inte det här så ofta, men skulle du vilja gå ut och äta med mig någon gång? frågade Chaz och kollade ner. Jag såg att han rodnade. 
- Ja, jag ser ingen anledning att inte göra det, sa jag och lyfte hans ansikte med mitt finger.
- Åh, vad bra! sa han och lös upp som en sol.

Jag kollade på Justin, han satt och blängde på Chaz. Varför? tänkte jag snabbt. Var han avundsjuk eller? Jag började prata med honom.
- Öh, Justin. Varför stirrar du på Chaz för? frågade jag försiktigt.
- För att.. han... jag... vet inte... jag skulle också vilja äta middag med dig någon gång, sa han och kollade på mig med en allvarlig blick.
- Men Justin. Du har 7 miljoner andra tjejer att välja mellan, måste du ta Mathilda?! sa Chaz hysteriskt.
- Okej grabbar, jag vill inte ha något bråk, okej? sa jag och kollade på dom båda.
- Visst, sa Justin och Chaz. Dock så fortsatte dom att blänga på varandra. Jag blev arg på Justin.

- Var det så smart att göra Chaz sur nu eller? sa jag till honom.
- Eh, va? Jag kollar ju bara på honom? sa Justin osäkert.
- Ah, men sluta göra det då. Christal, ska i gå hem nu? frågade jag.
- Va, eh nu? Men det är ju så va... sa Christal, men jag avbröt henne.
- Men jag vill hem nu. Jag vill till din pool! svarade jag.
- Du gillar ju inte den, sa hon och blängde på mig.
- Jo, just nu gör jag det, sa jag och började packa ihop. 
Hej då Chaz, vi får höras, sa jag och kramade honom samtidigt som jag kysste honom på kinden.
- Åh, oj. Ja, det hoppas jag! svarade han och log brett.

Justins perspektiv:

Fan om Chaz får gå på en dejt med henne och inte jag! Åååh, jag borde ju vara glad för hans skull, men det går inte. Det är något i Mathilda som jag inte kan sätta fingret på. Är det för att hon inte visste vem jag var? Nej, det kan det inte vara. Inte en så liten sak... men jag kanske borde strunta i henne. Det var ju trots allt Chaz ragg, och jag kan bara inte ta henne ifrån honom. Jag måste hem och fråga mamma hur jag ska göra...


Jag har inte tid att uppdatera nå mer nu (ska sova, hihi) och imorgon... jag hinner inte tidsinställa heller. :o Vi får se när nästa kommer, men jag planerar att lägga ut ca 5 delar om dagen. :)

Wherever you are, episod 2

- Vet du inte vem han är? samtidigt som han skrattade.
- Nej, borde jag det? sa jag tillbaka och log.
- Han är ju typ världens mest kända tonåring, sa han och skrattade fortfarande.
- Tydligen inte, svarade jag och la mig ner igen.

Christal andades fortfarande jättesnabbt, men satte sig ner hon också.


- Vad är det som är så speciellt med honom? visade jag och frågade Christal.
- Öhm, han sjunger som en gud, han är söt, han är snygg och han är bara helt underbar, viskade hon tillbaka. Dock viskade hon väldigt högt, så jag vet inte ens om det räknas som en viskning, för killarna hörde henne och började skratta. Christal blev alldeles röd i ansiktet, så hon slutade prata och la sig ner och lyssnade på musik igen. Jag orkade inte sola mer, så jag gick ner i vattnet istället, för att bada. 

När jag precis var påväg att gå i känner jag någon bakom mig, som tar mig i min hand. Jag vänder mig förvånat om, och där står den lilla killen igen. 

- Hej, jag glömde nog att presentera mig, men jag är Christian, sa han lugnt och log.
- Eh, hej, svarade jag försiktigt. Var det något du ville? fortsatte jag.
- Oj, ja, just ja! Jag och mina vänner undrar om du skulle vilja vara med och spela amerikansk fotboll med oss, sa han sedan.
- Öh... nja... jag kan inte spela det, svarade jag tillbaka. Och jag hade tänkt bada nu...
- Men jag kan lära dig! sa han flörtigt tillbaka, och sedan blinkade han med ena ögat.
- KOM IGEN NU CHRISTIAN, SLUTA FLÖRTA! hörde man killen med chokladen skrika.
- Vad pratar ni om? hörde jag en kille fråga bakom mig. Jag vände mig om, det var killen i blåa badshorts. Han log försiktigt.
- Jag försöker få henne att spela med oss, sa Christian tillbaka.
- Jaha, va kul, sa killen igen. Sedan gick han fram och ställde sig bredvid Christian. 
- Öh, asså, jag vet inte om jag vill... fortsatte jag.
- Jooo, kom igen nu! sa Christian.
- Ehm, jag måste nog säga nej, svarade jag och gick ut i vattnet.
Jag hörde ett plaskande bakom mig, så jag kollade bak. Det var den där killen igen.

- Asså, vad vill du? frågade jag lite sur. Dom började bli dryga nu.
- Jo, jag tänkte bara fråga dig vad du hette, svarade han och log sexigt.
- Mathilda, durå? sa jag.
- Hm, inte ofta jag får den frågan. Justin, Justin Bieber, svarade han och blinkade.
- Om du ska skryta så kan du gå någon annanstans, sa jag och dök ner under vattnet. När jag kom upp till ytan igen stod han och stirrade häpet på mig. Sedan gick han upp ur vattnet. Äntligen tänkte jag för mig själv.

Jag simmade några vändor i vattnet, sedan gick jag upp på stranden, fällde upp en solstol och satte mig bredvid Christal. Hon hade nog somnat, för hon rörde inte en fena. Jag tog upp en läsk, och sedan märkte jag att killen med choklad kom och satte sig vid deras handdukar.
- Gillar du choklad eller? frågade jag honom och skrattade.
- Haha, just nu ja, men det är nog bara för att jag är socker-sugen, svarade han och flinade. Han hade ett fint leende.

- Haha, jaså? svarade jag och blinkade med ögat.
- Jaru, vill du ha lite? frågade han och kom emot mig.
- Ja, när du frågar så snällt, så varför inte, svarade jag.
Jag tog upp en stol till honom, och han satte sig vid den.
- Innan jag ger dig chokladen vill jag veta vad du heter, sa han.
- Mathilda, svarade jag. Vad heter du då?
- Chaz.
- Aw, sött namn, sa jag lugnt och skrattade.
- Haha, ditt med, sa han och log. Sedan fick jag choklad biten.
Vi satt och pratade lite om allt möjligt, när sedan Justin kommer upp till oss.
- Så det är här du är och flirtar, sa Justin och slog Chaz lätt på armen. Jag såg hur Chaz blev röda om kinderna, så jag skrattade och sa till Justin:
- Ja han är då bättre än dig iaf, sa jag och skrattade. Jag tog upp en klave vindruvor från kylväskan och började äta.
- Haha, oooooh, BUUUURN, skrek Chaz och gjorde en highfive emot mig. Jag smällde till hans hand och sedan kollade jag på Justin.
- Så du ska inte med och spela då? frågade han och log. Han verkade inte ha brytt sig att jag nyss sa det där.
- Jag måste nog fortfarande tacka nej, men tackar som frågar, svarade jag utan att kolla på honom.
- Så synd då, sa han och gick iväg.
- Wow, du är verkligen cool. Det är inte varje dag han får dissen av en tjej, sa Chaz och satt som sten i stolen.

Han såg så rolig ut så jag började skratta, så alla vindruvor jag hade i munnen sprutades ut över Christal. Hon vaknade och kollade på mig med en ond blick.
- Vafan gör du Mathilda?! sa hon argt.
- Förlååååååt, men Chaz gjorde en så rolig min sa jag samtidigt som jag skrattade.
- Jaha, men kan du räcka mig handduken i väskan? frågade hon lugnt.
- Javisst, här! sa jag och sträckte mig efter handduken. Tydligen så låg min mobil i handduken, så den flög ur samtidigt. Jag tog upp mobilen, och sedan kastade jag handduken till Christal.
- När du ändå har telefonen uppe, kan man få be om ditt nummer? frågade Chaz och rodnade.
- Självklart, svarade jag och gav honom numret. Han sa sedan sitt, och vi fortsatte att prata.

Justins perspektiv:

Shit va het den där bruden va, tänkte jag för mig själv. Sedan kände jag vilken smärta jag fick i min mage. Jag kollade upp och såg hur Christian och Ryan stod och skrattade.
- Sluta dröm och ta bollen istället, skrattade Christian. Jag började flina och skaka på huvet, sedan fortsatte jag att kasta bollen.

Men, sitter Chaz fortfarande och pratar med henne? Han hade verkligen tur, jag skulle lugnt vilja lära känna den där tjejen. Vad hette hon nu igen? Just ja, Mathilda! Sött namn tänkte jag för mig själv. Tänk att hon inte kände igen mig. Det måste nog vara den första tjejen på 6 månader som INTE visste vem jag var.

- JUSTIN!!!!!!!!!!!!!!!!!! skrek Christian.
- V-va? svarde jag.
- Ska du spela eller drömma? fortsatte han.
- Ähm, vi slutar spela och käkar nått istället, svarade jag.

Det enda jag fick tillbaka var flin av både Christian och Ryan. Vi gick till våra platser, och jag såg hur Chaz pratade med Mathilda. Dom såg ut att ha trevligt... Men jag ska nog inte prata med Mathilda så mycket, eftersom att hon snäser åt mig hela tiden. Jag slutade tänka på henne och pratade med Christian och Ryan istället. Sedan slutade Ryan prata med oss och började prata med den andra tjejen. Hm... vad ska jag och Christian prata om då..?

Wherever you are, episod 1

Du är en 15 år gammal tjej, som heter Mathilda, och bor i Atlanta, Georgia. Du har ingen aning om vem Justin Bieber är. 



Mathildas perspektiv:

- Okej, Christal, det är fett varmt här inne. Kan vi inte gå till stranden? frågade jag försiktigt. 
- Men... du vet att jag inte gillar stränder, det är så mycket bättre med en pool! sa hon snabbt tillbaka. 
- Men tänk dig alla killar som bara går i badshorts där då? sa jag tillbaka, lika lugnt och med ett leende på läpparna. 
- ... Ååååååååh, du vet min svaga punkt! sa hon och skrattade.
- Såklart, jag har ju känt dig i 5 år, skrattade jag tillbaka.  

Vi plockade ihop våra handdukar, och sedan packade vi en picnick-korg och gick sedan till stranden. Christal bodde så när, så vi behövde inte be om skjuts. När vi kommit fram letade vi efter en plats att ligga på, och vi hittade en perfekt plats bredvid ett par killar. Vi gick dit med grejerna, la ut och handdukarna och la oss sedan på dom. Efter någon minut märkte jag hur killarna satt och glodde på oss, så jag satt mig upp och frågade vad dom glodde på.

- Asså, vad glor ni på? frågade jag argt.
- Nej... asså... eh... inget... svarade en kille med choklad i munnen. 
- Nehej, men kan ni kolla någon annanstans än åt det här hållet dårå? svarade jag.
- Öhm... ja... svarade en annan kille. 
- Bra! sa jag och la mig ner igen. 

Jag kollade sedan på Christal. Hon hade musik i öronen, och det var någon som sjöng baby tusen gånger om. Killarna verkade höra det, så dom skrattade, ganska högt. Christal reste sig upp, kollade på dom, kollade tillbaka på mig och sedan stod hon och skrek. Jag kollade konstigt på henne. 

- Christal, vad är det? frågade jag.
- SER DU INTE?! skrek hon till mig.
- Öhm, nej, annars hade jag inte frågat? 
- DET ÄR JUSTIN BI.... någon kom och höll för henner mun. En kille i blåa badshorts, han såg ganska söt ut.
- Shhh, jag vill inte att alla ska komma och klänga på mig. Jag är ledig, jag vill vara en vanlig kille, snälla. Tyst! sa han till henne. Christal bara nickade, och jag såg nog ut som ett frågetecken. Dom andra killarna kollade på mig och skrattade. Helt plötsligt frågade en lite mindre kille:

- Vet du inte vem han är? samtidigt som han skrattade.
- Nej, borde jag det? sa jag tillbaka och log.
- Han är ju typ världens mest kända tonåring, sa han och skrattade fortfarande.
- Tydligen inte, svarade jag och la mig ner igen. 

Christal andades fortfarande jättesnabbt, men satte sig ner hon också.

RSS 2.0