WMYB | Chapter 2 |

- Vadå, i sånt här mörkrum? sa han lite efter. Hannah nickade och ställde sig bredvid honom och tittade på bilderna som föreställde 4 stycken 12 åriga barn med lortiga kläder. Dom hade den dagen varit ute i regnet hela dagen och haft lerkrig, medan dom andra barnen säkert suttit inne och tittat på tv. Justin kände alltid att han var ett vanligt barn varenda gång han umgicks med Chaz, Ryan och Hannah.



Ett svagt ljud hördes så att både Justin och Hannah hoppade till. Hannah förstod till slut att det var hennes telefon som vibrerat, så hon gick till sängen och började leta efter telefonen bland hennes två täcken. 
- Pojkvännen, aka. våran bääääästis? sa Justin och flinade. Hon gjorde en min mot honom (bilden, ehehe) och suckade. Hannah tittade ner på skärmen och såg att det faktiskt var från Chaz.
- Hur kund.. Äh, det var inget, sa hon och öppnade meddelandet. 

Kommer du till Ryan eller? :) ♥ Hannah började le och Justin kände sig genast avundsjuk. Han vet att han borde vara glad över att både Chaz och Hannah var lyckliga, men han kunde inte. Han hade fortfarande tankarna inne på hur han skulle ta med Hannah till massa länder i världen, eftersom hon var den personen som älskade att resa och se nya platser. Han tvingade bort tankarna och började istället tänka på att han ska få umgås med sina allra bästa vänner i hela världen i hela 2 veckor. 

- Kommer du då? hörde han en röst säga. Han vände upp huvudet och såg Hannah stå och le. - Vi måste dra nu, sa hon och skrattade. 
- Är Chaz och Ryan uppe redan nu? sa Justin och tittade förvånat på henne. 
- Ja, dom skulle på en fotboll match och om inte du kommit och väckt mig hade jag sluppit den, sa hon och suckade samtidigt som hon log.
- Jaha, men kom då! sa han glatt och började gå ut från hennes rum och ned för trappan för att ta på sig jacka och skor. Hannah kom skrattandes efter, men istället för att gå till hallen svängde hon in till köket för att plocka på sig ett äpple. 

- Är du glad över att han är hemma? sa hennes mamma och log. 
- Ja, svarade hon och gav hennes mamma ett bländande leende. - Jag har saknat honom så mycket, fortsatte hon och bet sig i läppen. Det var inte meningen att Justin skulle höra det, men han kunde inte låta bli att smyg lyssna. Hon hade verkligen saknat honom. Han började le och blev alldeles varm i kroppen. Han backade snabbt undan då han hörde hur fotsteg började röra sig mot hallen. 

Ut kom Hannah med ett leende, samtidigt som hon gick mot skorna och jackorna. Ett par svarta låga converse och en tjocktröja fick hon på sig på mindre än en minut, och sedan gick dom två på väg mot Ryans hus. 

- Hur länge har ni varit tillsammans egentligen? hörde hon Justin säga. 
- 2 månader på tisdag, sa hon och tittade på honom. 
- Trevligt, sa han och tvingade fram ett leende. 
- Du är hans bästa vän, inklusive min, så gör inget dumt, för då blir det inget roligt för dig, sa Hannah och försökte låta seriös då hon sa dom sista orden på meningen. Justin började skratta och Hannah kunde inte längre hålla sig. 

Där gick dom och skrattade mitt i gatan. 
- Justin? hörde dom sedan en killröst säga. Båda tystnade och tittade upp för att möta en glad Ryan.
- Du skulle ju komma hem i övermorgon?! sa han glatt och sprang mot Justin för att krama honom snabbt. - Vilken överraskning! sa han igen och log. Han vände sig sedan till Hannah och sa ett snabbt hej och kramade henne också - lite längre.

- Ska vi dra då eller? sa Hannah som började bli uttråkad. 
- Ah visst, ska bara hämta Chazzi, sa Ryan och började springa mot sitt hus. Justin svalde hårt och tittade på Hannah som stod och log mot huset. Hon hade inte träffat Chaz på snart 3 dagar, så hon längtade efter att få krama honom. 

- Vadå, är Justin här? hörde dom Chaz säga långt borta. 
- Jaaa! sa en fortfarande glad Ryan. Justin och Hannah hörde steg som närmades och rätt som det var kom Chaz fram och kramade Justin hårt. 
- Tja buddie! Jag har saknat dig! sa han och log. Han släppte taget och tittade på honom ett tag. 
- Jag har saknat dig med Chaz, jag har saknat er alla! sa Justin och log mot oss. Chaz vände sig snabbt om och gick mot Hannah med ett leende. 
- Hey babe, viskade han i hennes öra samtidigt som dom kramades. Chaz backade undan och gav Hannah en varm och vänlig kyss. Hannah började fnittra och tog sina armar om hans nacke.

- Dom håller på så där hela tiden, sa Ryan och tittade åt Justins håll. - Det är bara att vänja sig.
Justin nickade långsamt samtidigt som han kände hur det stack till i hjärtat. Han log ett hastigt leende innan han tittade bort.
- Ska vi gå då? sa han och kollade på Ryan och Chaz, som fortfarande stod och höll om Hannah. 
- Gå ni, vi kommer snart, sa Hannah och skrattade samtidigt som Chaz kittlade henne.

Justin och Ryan gjorde som dom blivit tillsagda - dom började gå. 
- Dude... började Ryan innan han tystnade igen. - Har du fortfarande känslor för Hannah? fortsatte han långsamt.
Justin suckade. Han visste att den här frågan skulle komma, och att han var tvungen att tala sanning.
- Tyvärr, var hans enda svar. 
- Sorry man, det måste vara hårt, sa Ryan och tog sin hand på Justins axel.
- Det är bara att inse läget, hon älskar honom och han älskar henne, men inte på kompis sättet.
- Justin, Chaz är verkligen lycklig nu, snälla gör inget... Bieber-aktigt, sa Ryan och skrattade. Justin började flina och slog till honom lätt på armen. 

- Ta det lugnt, jag ska inte göra något, sa Justin klart och tydligt. - Än, fortsatte han sen, men endast han själv kunde höra ordet.
- DU SKA DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ.
Ryan och Justin vände sig om och såg Chaz komma springades med Hannah på axeln. 
- Släpp ner mig Chaz! sa Hannah och försökte vara seriös. - Jag visar hela mitt ass! sa hon och skrattade.
- Jag tror vi alla njuter av utsikten, sa Chaz och fortsatte springa.
- Men du kommer ramla Chaz, sa Hannah förtvivlat. Chaz saktade ner och gick tillslut i samma takt som Justin och Ryan. - Tack, lite bättre i alla fall, kan du släppa ner mig nu? fortsatte Hannah helt normalt som om det var något hon gjorde varje dag. 
- Okej då, sa Chaz och börja luta sig bakåt.
- NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ, SKÄRP DIG, OKEJ, JAG LIGGER KVAR, JAG KOMMER DÖ OM DU SLÄPPER, skrek Hannah ut och kollade förtvivlat mot marken. 
- Jag skojade bara, sa Chaz och ställde tillslut ner henne på marken med fötterna först. - Men lite roligt var det, sa han och flinade. 
- Idiot, sa Hannah och suckade. Hon började sedan le och kysste honom varmt. Gah, hon älskade känslan. Hans läppar var så mjuka och alldeles... alldeles underbara.

Hon började tänka på deras första kyss. Hemma hos Ryan i källaren där dom hade xbox-lan. Dom hade druckit och var lite halv fulla när Chaz plötsligt kysste Hannah. Ryan var uppe för att hämta lite cola, så dom var alldeles ensamma. Chaz hade mest blivit förvånad över att hon ens besvarat kyssen. Efter det hade det varit med varandra lite själva, och sen tillslut blivit tillsammans. Hon ångrar det inte en enda gång, för Chaz är hennes alldeles egna gullegris. (AHAHAHAHHA, förlåt xD).

- Hannaaaaaaaaaaaaaah?
- Äeöh, eh, va?! sa hon snabbt.
- Vad tänker du på? 
Hon tittade åt vänster och såg Justin stå och titta konstigt på henne. Hon började skratta åt hans ansiktsuttryck och slog honom lätt på armen. 
- Det vill du gärna veta va? sa hon och skrattade. - Kom nu, först den till fotbollsplanen är bäst! skrek hon ut och började springa allt hon kunde. 


Sorry att ni fick vänta, men mitt internet dampar -_-
Kommentarer
Postat av: Gabbi

Bra :)

2011-08-21 @ 21:23:23
Postat av: elena

super bra

2011-08-22 @ 18:21:59
URL: http://fjortizella.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0